Nobelpriset i fysik 2022 tilldelas Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger för "experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”.
"Alain Aspect, John Clauser och Anton Zeilinger har var och en gjort banbrytande experiment med sammanflätade kvanttillstånd, där två partiklar hör ihop i en enhet även när de är separerade. Med sina resultat har de berett vägen för ny teknologi byggd på kvantinformation", skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande.
I USA är klockan 2.54 på morgonen när TT når John Clauser på telefon. Han hade då ännu inte fått besked om att han fått Nobelpris.
– Hahaha! Jag är väldigt glad, svarar han när han fått beskedet av TT.
Han har tidigare varit nominerad till priset men inte trott att han skulle få det.
På frågan vad han ska göra med pengarna svarar han:
– Jag ska väl lägga dem på sparkontot. Men jag har inte bestämt mig än eftersom jag inte var förberedd på det här.
I dag finns ett stort forskningsfält som handlar om bland annat kvantdatorer, kvantnätverk och avlyssningssäker kvantkrypterad kommunikation, lyfter Kungliga vetenskapsakademien fram i sitt pressmeddelande.
"En av nycklarna till denna utveckling är att kvantmekaniken tillåter två eller flera partiklar att vara i något som kallas sammanflätat tillstånd. Det som händer med en av partiklarna i ett sammanflätat partikelpar avgör ödet för den andra partikeln, även om den befinner sig på stort avstånd", skriver man.
Länge visste man inte om sambandet kan bero på att partiklarna i ett sammanflätat par innehåller dolda variabler, instruktioner som talar om för dem vilket utfall de ska ge i ett experiment.
På 1960-talet utvecklade John Stewart Bell en teori på området. Pristagaren John Clauser vidareutvecklade Bells idéer till ett praktiskt genomförbart experiment, som sedan Alain Aspect utvecklade för att "täppa igen ett kryphål", enligt pressmeddelandet från KVA.