– Det här är fantastiskt roligt! Det är som att få direktkontakt med historien, säger arkeologen Maria Lingström, på Arkeologerna vid Statens historiska museer, som var den som hittade sigillstämplen då hon i augusti undersökte området där ledningarna skulle läggas ner med en metalldetektor.
Utan metalldetektorn tror hon inte att hon skulle ha hittat föremålet som bara är två gånger fyra centimeter stort och gjort av kopparlegering.
Stämplen, eller stampen, har tillhört ärkebiskopen Petrus Philippi, som var den som slutförde slutbygget av ärkebiskopsborgen som fanns på Biskops-Arnö under medeltiden. Borgen fungerade som ärkebiskoparnas sommarresidens.
En stamp är en graverad stämpel för sigillavtryck i vax eller lack, en personlig ägodel att jämföra med en namnteckning. Enligt statsheraldikern Henrik Klackenberg på Riksarkivet, som identifierat stämpeln, förstördes ofta sigillstamparna när ägaren dog.
– Det var viktigt för att ingen annan skulle missbruka dem. Och eftersom vi vet Petrus Philippi dog 1341 så bör det vara då som den här stampen förstördes, säger Maria Lingström.
I hela Sverige har bara ett 50-tal kyrkliga sigill hittats och de flesta har varit hela, vilket gör Biskops-Arnö-sigillet ovanligt, som alltså bara är ett fragment av Petrus Philippis sigillstamp.
Maria Lingström berättar att det först var ett detektivarbete att kunna se vad som stod på fragmentet.
– Sigillet är ju speglevänt så jag fick först göra ett avtryck i lera för att kunna avläsa det, säger hon.
Maria Lingström säger att hon hade tur som alls hittade sigillet.
– Jag letade ju bara precis i det smala schaktet där det grävts för ledningarna, det är ju bara en promille av Biskops-Arnös yta, säger hon.