Wilhelm Bertilsson, ordförande i Byggnads Mälardalen, ser en mängd problem förknippade med krisen, inte bara för byggbranschen utan för hela arbetsmarknaden.
I oktober förra året var 279 byggnadsarbetare i Mälardalen inskrivna i a-kassan. Fyra månader senare var antalet 438 – en ökning med 57 procent.
Wilhelm Bertilsson och hans kollega, ombudsmannen Patrik Bergman, tror att det inom kort kommer att bli ännu värre.
– Vi förhandlar ju med företag som har kollektivavtal och där man har arbetsbrist. Vi har haft många såna förhandlingar och de vi hade vid årsskiftet börjar ramla ut nu, de som har uppsägningstid på 2 – 4 månader börjar stämpla nu, säger Patrik Bergman.
Några siffror för just Enköping har inte varit möjliga att få ut. Wilhelm Bertilsson säger dock att det är lika illa ställt i Enköping som i övriga länet.
– Större delen av byggnadsarbetarna som bor i Enköping pendlar till sina jobb i andra städer, så de påverkas naturligtvis, säger han.
Han ser en mängd problem förknippade med krisen, förutom att de enskilda byggnadsarbetarna tvingas ut i arbetslöshet och får försämrad inkomst. Inte bara byggbranschen utan hela arbetsmarknaden kommer att påverkas, menar han.
– Man brukar säga att en byggnadsarbetare sätter tre andra i arbete. När vi inte bygger påverkas industri som tillverkar produkter som vi hade behövt, butiker som skulle sålt varorna, och så vidare, säger han.
Svårigheten att säkra kompetensförsörjningen framåt är ett annat problem som han menar kommer att bli en utmaning för hela samhället. Han drar parallellen till 90-talskrisen då 20 000 byggnadsarbetare lämnade branschen för att aldrig återkomma.
– Om folk har lämnat när högkonjunkturen kommer tillbaka, då kommer det att ta tid att få fart på allt igen, säger han.
Enligt Boverkets beräkningar behöver det i landet byggas 67 300 nya bostäder varje år, fram till 2030 för att fylla behovet. Med en bransch där kompetensen försvinner kommer denna ekvation bli svår att få ihop, menar Wilhelm Bertilsson och hänvisar till en undersökning av Byggmarknadskommissionen.
– Den visar att åtta av tio utländska byggföretag misstänks bryta mot svenska lagar och avtal. Om byggnadsarbetarna i de svenska företagen försvinner från branschen kommer fler lycksökare hit och risken för fusk ökar, säger han.
I höstas krävde Byggnads och flera andra aktörer inom samhällsbyggnadssektorn att regeringen skulle starta en kriskommission med syfte att ta fram skarpa åtgärder för att vända byggkrisen och öka bostadsbyggandet.
– Tyvärr har vi ju inte sett så mycket av några sådana ännu, det prats mest om inflationssatsningar, säger Wilhelm Bertilsson.
Byggnads förslag är bland annat att regeringen återinför det statliga investeringsstödet för hyresrätter som togs bort förra året. Ett annat förslag är att det inrättas förmånliga byggkrediter och att det införs ett klimat-Rot, där förutsättningar ges för renovering av bostäder så att de möter klimatmålen.
– Vad som också är viktigt är att de offentliga beställarna, såsom kommuner, håller igång sina projekt. Det är ju en bra marknad för dem att bygga i nu, säger Patrik Bergman.
Allt fler byggnadsarbetare måste börja leva på a-kassan.
I Arbetsförmedlingens siffror över varsel märks också de sämre tiderna av. Men varslen visar inte helheten av problemen. Alla varsel leder inte automatiskt till att anställningarna avslutas och i byggbranschen rapporteras inte de varsel som omfattar färre än 19 personer in till arbetsförmedlingen.