Moderaterna vill ha ett smalare och vassare public service. Det är bra. Men att Moderaterna i processen öppnar för reklamfinansiering av public service sänker förslaget.

Utgångspunkten för M är bred. Inför partistämman i Västerås i oktober har partiledningen landat i att det behöver tas ett brett grepp om mediepolitiken. Så låt oss ta just det.

Många av de svenska medie- och tidningshusen är starkare än vad domedagsprofeterna under lång tid har förkunnat. Men dagspressens del av annonskakan är ständigt minskande. Nya globala aktörer, som Google och Facebook, tar marknadsandelar. Det gör situationen känslig och ansträngd. Marknadens gamla form vill inte längre hålla, vilket märks när tidigare stabila mediehus plötsligt börjar svaja. Och det är i det här utsatta läget som Moderaterna vill att drakarna Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion ska ge sig in och börja konkurrera med privata företag om reklamen.

Moderaterna framhåller gärna sitt engagemang för privat företagande och fria marknader. Det är i partiets arvsmassa. Att public service, uppbackad av skattepengar, ska konkurrera med privata företag om annonsintäkter är inte ett förslag som förvaltar det arvet särskilt väl.

Trots klavertrampet kring finansieringen har Moderaterna en del goda ingångar i arbetet med att utreda framtiden för public service. Att dra ner, inte lägga ner, är en sådan.

Public service kan med fördel krympas. Varför ska SVT köpa in dyra sportevenemang i konkurrens med andra? Varför kopiösa mängder kommersiell underhållning? Att få ett stopp på kostsamma inköp av sådant, som andra aktörer annars kommer att sända, vore ett mer passande förslag för Moderaterna att betona. Den typen av åtgärder skulle dessutom minska konflikten mellan skattefinansierade medier och privata.

Sedan finns det en del verksamheter som SVT, SR och UR fortsatt ska ägna sig åt. Nyheter, bildning, kultur och värnandet av det svenska språkområdet bör vara några ledord.

Sverige har en särskild roll i förvaltandet av det svenska språket. Att SVT, SR och UR gör svenska produktioner, som kan tas emot även på Åland och i Finland, är ett sätt att värna språkgemenskapen.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson sade i sitt jultal 2017 att ”perfekt svenska är snobbigt överskattat, men fullt begriplig svenska är djupt underskattat.” Att det finns en brett tillgänglig institution som kan ge lyssnaren en god svenska är samtidigt viktigt. Här kan public service bli bättre. Dialektala särarter ska värnas. Men strävan efter inkludering av svenskans alla möjliga uttryck bör inte ske på bekostnad av att den lättast tillgängliga plattformen för ”perfekt svenska” går förlorad.

Ett smalare och spetsigare public service är välkommet. Men Moderaterna bör skrota planerna på att delfinansiera det med annonser.