Den hölls långt senare än när Kvirinius var landshövding över Syrien. Alla färdades var och en till sin stad.
Så gjorde ock Josef. Han var av Davids släkt, så han lämnade den lilla, lilla Mälarstaden i Uppland och försökte ta sig till Davids stad, som heter Betlehem.
Det gick väl så där.
## Med sig hade han Maria, sin trolovade, som var havande igen. Medan de voro på väg hände sig att tiden var inne att föda.
## Tarzan och Catarina tittade på V75 på datorn hemma på gården Åby i Tillinge. Nuncio hade vuxit upp och flyttat hemifrån.
De såg julefriden komma.
## De tre vise männen hade följt en falsk stjärna och hamnat vilse (och inom parentes sagt, de voro inte ensamma om det). Var fanns Betlehem?
## Karl-Bertil Jonsson var stressad. Julen snurrade för fort. Han såg helgen komma och det gav honom ångest. Julen kärvade i honom.
## Karl-Bertil hade som vanligt haft några ströjobb, men hade nöjt sig med punktinsatser. Han hade dåligt tålamod och var egentligen ganska lat, vilket kan vara en förödande kombination i längden. Särskilt i längden.
I höstas hade han kört ut sjukvårdsmaterial till Akademiska (han fick snabbt sparken), seglat Greta över Atlanten och lagt upp en plan för hur britterna skulle ta sig ur EU.
Det hade väl gått så där. Där var ett liv och ett kiv.
## De tre vise männen hade råkat i luven på varandra och bråkade om vilken snabb och enkel åtgärd som skulle få alla samhällsproblem att gå upp i rök. Guld, rökelse eller myrra?
## Josef och Maria var på väg till Akademiska. De hade bytt spår och fått jobb på inköpsavdelningen.
## Karl-Bertil hade alltid sett sig själv som en revolutionär och blid upprorsmakare mot gamla förlegade värderingar och orättvisor, en Robin Hood i pullover och golfbyxor.
Nu kände han det som om han hade blivit kidnappad av främmande krafter och utnyttjad som en apostel för konservativa som tyckte att allt var bättre förr och att allt skulle vara som när de själva var barn, och helst lite tidigare än så.
En rebell i bojor, kedjad av andras nostalgi.
## Karl-Bertil snubblade på några elsparkcyklar som låg i ett gathörn. Han gav taxichauffören order att köra till slumkvarteren.
## Torgbrunnen hade sinat, kyrkan på åsen var stängd, potthålen stod som spön i backen, BB flyttat för länge sedan, klosterruinen nedgrävd, Härberget nedläggningshotat, kommunhuset förfallet, kulturhuset bara en glimt i upplevelsenämndens öga.
Stadshotellet vid det ödsliga torget mördat och gropen avspärrad.
## Alla personer som hade något som helst vett kvar i skallen hade för länge sedan lämnat stan. Börsen hade stigit med 34 procent och de hade flugit till Thailand.
## Några ensamkommande britter irrade runt kring resecentrum, sökte sig samman och en asyl, bort från Boris. Sverige var, i stort sett, stängt.
## Och regnet det bara öste ned.
## Solen var borta, det var ett mörker över landet, gatlampor och juldekorationer lyste kallt. Bion i Pajala gav ”Den sista färden”.
Alla letade efter en yttre fiende. I en galen konklusion ville de ha en enda person att skylla på, en vars fel det var att marken sjunker och vattnet stiger.
## Ingen såg vintern komma. Kölden var mjuk, månen vandrade sin tysta ban över fur och gran, rimfrost lyste på solcellerna på taken. Endast en ensam tiggare utanför en kvällsöppen butik var vaken.
## Nu så kommer julen, lite mörk och kulen, men ändå, tänkte Karl-Bertil. Och när mörkret är som störst lyser stjärnorna som klarast.
Därför, allt vad i viljen att människorna skola göra eder, det skolen i ock göra dem; ty detta är lagen.
## Då fick han skåda ljuset, som ledde honom, Josef och Maria hem till barnet och herdarna. Inte till ett stall, men till ett modernt, varmt och trevligt församlingshem i Lillkyrka och till en liten, liten Mälarkyrka.
De tre vise männen luktade myrra och rökelse.
## Fredslågan från Betlehem brann så klart i mörkret och spred sig från hem till hem och långt in i alla människor själar.
Se det var en riktig julhelg att minnas!
## Bara en sak till. God Jul, när den väl är kommen. Frid och fred på jorden och till människorna en god vilja! Men kom ihåg att måttliga korvar är bäst.