Ledare: Se upp med terrorn i cellerna

Fängelser är riskmiljöer för spridning av radikal islam. Hårdare tag mot brottlighet i allmänhet och fler IS-sympatisörer bakom lås och bom innebär stora utmaningar för kriminalvården. Fängelserna får absolut inte bli plantskolor för terrorister.

Nyligen greps två fransmän födda åren 1987 och 1993 för förberedelse till terrorbrott i Frankrike. De misstänks (bevisen mot dem är mycket övertygande) för att ha planerat att utföra en terrorattack i samband med det franska presidentvalet. De hade tillgång till automatvapen och flera kilo sprängämnen och givetvis jihadistpropaganda för att stärka sig i anden. Utgången av en attack hade kunnat bli mycket blodig. De senaste två åren har terrorn skördat 230 offer i Frankrike.

Gemensamt för de två misstänkta männen är att de delat cell under en fängelsevistelse år 2015. Mycket talar för att de radikaliserats inom fängelsets murar. Frankrike har sedan länge problem med att fängelserna fungerar som rekryteringsbaser för militanta islamister.

22-åringen som dödade två personer i Köpenhamn år 2015, i en attack mot en lokal där den svenske konstnären Lars Vilks höll ett föredrag, hade också radikaliserats under tiden han avtjänade ett fängelsestraff.

Fängelser är riskmiljöer för radikalisering. I ett uttalande förra året (SvD 31/5-16) menade Kriminalvårdens säkerhetsdirektör att det handlar om inte fler än tio personer som är så kallade ”sändare” vilka aktivt försöker radikalisera andra interner. Mörkertalet kan dock vara stort. Kriminalvården arbetar med att förflytta interner vid risk för radikalisering.

Efter terrorattentatet på Drottninggatan den 7:e april har svenska politiker tvingats till ett uppvaknande. Plötsligt talas det från regeringen sida om hårdare tag mot terrorn och att kriminalisera samröre med terrororganisationer. Det är ett senkommet men välkommet uppvaknande. Givetvis ska man inte kunna mörda och våldta med IS i Syrien och sedan återvända till Sverige som från vilken utlandsvistelse som helst.

Alla som stöttat terrorn ska sitta i fängelse. Om de hårdare tagen blir av så kommer det att öka belastningen på Kriminalvården. Förmodligen är det få förhärdade IS-krigare som kommer att göra avbön bara för att de döms till fängelse i Sverige. Dessa individer måste antas komma att förvärra situationen i svenska fängelser med avseende på radikalisering.

Alternativet är att de rör sig fritt (förhoppningsvis övervakade av Säpo) i samhället. Det är ett sämre alternativ än fängelse då den potentiella publiken är mindre bakom fängelsemurarna. Svenska myndigheter måste kraftsamla inför hotet inifrån fängelserna och försöka att minimera det dåliga inflytande karismatiska predikanter kan utöva på andra fångar.

Fängelse är den rätta platsen för terrorister och andra våldsverkare. Samtidigt är en fängelsevistelse också en risk för ökad radikalisering. De hårdare tagen mot kriminalitet måste följas upp med en fängelsevistelse som inte skapar större problem än den löser.