Ledare: I skuggan av en solskensbudget

Det var en påtagligt nöjd finansminister som i tisdags presenterade vårbudgeten. Magdalena Andersson (S) har onekligen anledning att vara nöjd när siffrorna pekar åt rätt håll. I alla fall de siffror regeringen vill framhålla. Allt är dock inte vårsol och fågelkvitter.

Över lag går det bra för Sverige just nu. Det går förvisso bra för större delen av världen just nu då det för närvarande råder högkonjunktur. Råvarupriserna har gått upp och det investeras stort i bostäder och infrastruktur. Ett exportland som Sverige kan i högre utsträckning än andra länder skörda frukterna i när det är bra fart i ekonomin och svenska varor och tjänster efterfrågas. Den ekonomiska tillväxten beräknas till 2,6 procent av BNP och prognosen är en fortsatt god tillväxt om än fallande.

Statens skuldsättning väntas minska till 39,5 procent av BNP i år, en nivå som inte setts sedan år 1978.

En god ekonomi behövs då många av landets kommuner går på knäna och står inför stora skattehöjningar de kommande åren. Staten måste vara beredd att axla ett större ansvar för flera kommunala ansvarsområden för att behålla nuvarande servicenivå. När kommunalskatten börjar närma sig 35 kronor har till och med LO börjat varna för ohållbart höga skatter.

Regeringen anser sig nu ha råd med en del stora satsningar på sammanlagt 3,1 miljarder kronor. Den största satsningen om 700 miljoner kronor extra i år går till Polisen, som har stora problem med sin verksamhet bland annat till följd av den förhastade omorganisationen. Ett extra tillskott är nödvändigt.

Efter att länge ha avfärdat oppositionens krav på fler poliser som en ”auktion” har regeringen efter terrordådet i Stockholm funnit för gott att matcha Kristdemokraternas bud om 10 000 nya poliser redan till år 2024. Större delen av denna satsning ligger dock bekvämt på andra sidan nästa val.

Även Försvaret får extrapengar i vår. En halv miljard extra som ska gå till bland annat försvaret av Gotland och cyberförsvar. Dessa utgifter är tyvärr mer än nödvändiga givet det försämrade säkerhetsläget och det ökande antalet IT-attacker mot svenska företag och myndigheter.

Bra ekonomi och utdelning av extrapengar skymmer lätt problemen på arbetsmarknaden. Trots att Sverige nu har den lägsta arbetslösheten på tio år, 6,6 procent, och EU:s högsta sysselsättningsgrad är arbetsmarknaden tudelad. Det är fortfarande många som i princip kan räkna med att inte hitta något jobb. Har man gymnasieutbildning och högre utbildning är jobbchanserna goda men är man lågutbildad eller inte behärskar svenska är det svårt att hitta arbete.

Regeringen skjuter nu till 105 miljoner till kommunerna för sommarjobb vilket kan skapa vägar in på arbetsmarknaden men vad som behövs är strukturella reformer som gör det möjligt och lönsamt att anställa personer med jämförelsevis låg produktivitet. Fler så kallade enkla jobb är nödvändiga. Trots att det går bra för Sverige så finns det en stor grupp som idag har små chanser att få ta del av den ekonomiska tillväxten.