Det ska inte vara förenat med livsfara att söka akutsjukvård. Tyvärr har sjukhusens akutmottagningar, särskilt i storstadsområdena, blivit en allt farligare plats i takt med att allt fler skottskadade multikriminella och deras kompisar tar allt större plats. Det fordras krafttag för att göra akutmottagningarna säkra igen.
För sjukvårdspersonalen, som trots hot och handgripligheter försöker utföra sina viktiga arbetsuppgifter, är otryggheten ett allvarligt arbetsmiljöproblem. Det finns ingen anledning att förvänta sig att akutpersonal trots en stark kallelse att rädda liv inte skulle kunna säga upp sig när måttet blivit rågat. Det finns trots allt gränser för vad även härdad sjukvårdspersonal kan stå ut med.
Hot om mord och våldtäkt är det få andra yrkesgrupper som behöver utstå. Ordningsvakter och poliser, i vars arbetsuppgifter det ingår att hålla ordning på aggressiva och ostyriga personer, ser också att situationen på många akutmottagningar blir allt mer hotfull.
Ordningsvakter på akutmottagningen i Malmö larmar om pistoler, knivar och hot (SVT 11/9). Vittnesmålen kommer efter ansvariga chefer på Skånes universitetssjukhus, SUS, tonat ned de hot mot akutpersonalen som SVT Skåne rapporterat om. Mycket grova hot mot särskilt den kvinnliga personalen från både patienter och anhöriga har blivit vanligare. Många av hotelserna ger uttryck för en fruktansvärt dålig kvinnosyn.
Denna utveckling är inte unik för Malmö och Lund utan känns igen från främst Göteborg och Stockholm. Respektlösheten mot vårdpersonalen bland kriminella patienter sammanfaller med det allt grövre våldet. Statistiken över antalet skottskadade patienter hos SUS är talande: 20 stycken år 2015, 40 året efter och 21 hittills (22/8) i år.
Hoten mot personalen har blivit värre de senaste två åren enligt SUS:s säkerhetshandläggare Marie Jensen (SVT 28/8). Särskilt yngre multikriminella män med någon koppling till en patient utmärker sig. Begränsningar i antalet besökare och besökstider är inget som respekteras.
Den här utvecklingen kan inte tillåtas fortgå. Alla med ett akutvårdbehov ska kunna söka sig till en akutmottagning utan att dras in i kriminella gängs uppgörelser. Akutpersonalen måste kunna göra sitt jobb utan att utsättas för hotelser och våld.
En enkel åtgärd är att göra akutmottagningarna säkrare med fler vakter och närvarande polis. Hårdare straff för hot mot blåljuspersonal är en viktig markering från samhällets sida. Tyvärr är det tveksamt om dessa åtgärder kan göra något för att kväva de antisociala och kvinnofientliga attityder som kommer till ytan i mötet med akutpersonalen. Det är uppenbart att det behövs ett så kallat värdegrundsarbete för att klargöra vad som är ett acceptabelt beteende.
För att snabbt förbättra säkerheten för både personal och patienter måste akutmottagningarna och kanske även andra vårdavdelningar byggas säkrare så att de med vårdbehov kan slussas in och övriga obehöriga hållas långt utanför. Skottskadade kriminella ska inte störa vården av laglydiga medborgare.