När utländska ministrar besöker Sverige brukar lovorden inte finna några gränser, från båda sidor. Som tack för sin gästfrihet måste särskilt värdlandet få någon form av beröm i gengäld. De nordiska grannländerna har dock av naturliga skäl en mer vardaglig relation, varför den överdrivna artigheten ibland får stå tillbaka. Men Norges invandrings- och integrationsminister gick genom sitt besök i Stockholmsförorten Rinkeby över även den gränsen.
Ministern Sylvi Listhaug, som tillhör norska Fremskrittspartiet, möttes vid sin ankomst till Sverige av beskedet att migrationsminister Heléne Fritzon (S) ställt in deras planerade möte. Detta för att Fritzon fått intrycket att Listhaug vill skapa en missvisande bild av Sveriges flyktingmottagning för att gynna det egna partiet i den norska valrörelsen. Något som den norska ministern förnekar, då hon hävdar att det bara handlar om att titta på utfallet av Sveriges migrationspolitik.
Av Listhaugs uttalanden och debattartikeln i Aftonbladet (29/8) framgår dock att hon redan har en bestämd bild av det så kallade ”svenska tillståndet”, där rättsväsendet i vissa områden har förlorat kontrollen. Hennes syfte med besöket var att visa på vilka fel Sverige har gjort.
Oavsett hur riktiga hennes påståenden må vara, för Sveriges integration är långt ifrån fungerande, tar Listhaugs besök ett alltför långt kliv över anständighetens gräns. Länder kan visst lära av varandras misstag, men besök bör då göras med öppet sinne och vilja att se även det som lyckats.
Norska ministerns avsikt ursäktar dock inte Heléne Fritzons agerande. Ett möte med en minister från grannlandet får inte avbokas bara för att Fritzon är missnöjd med Listhaugs kritik. Och definitivt inte med så kort varsel. Det är oprofessionellt. Men den svenska migrationsministern valde ändå att strunta i sin möjlighet att visa upp även de goda sidorna av flyktingmottagningen. Att Listhaug missbrukar sin ministerpost får hon förhoppningsvis ta konsekvenserna av i norska valet 11 september.
Även den rent fysiska förbindelsen med Norge kan få sig en törn, sedan SJ hotat med att ta bort snabbtågen från sträckan mellan Oslo och Stockholm. Anledningen är att den norska myndigheten Bane Nor, som sköter järnvägarna, ska göra en stor ombyggnad som kommer att bromsa tågtrafiken. SJ:s tålamod brast då bygget försenas med nio månader, vilket i praktiken innebär att trafiken hindras i fyra år. Alltför lång tid för en olönsam sträcka, menar SJ, som i stället flyttar snabbtågen till andra sträckor.
Det är lätt att ta relationerna till våra nordiska grannländer för givna. Sverige och Norge har genom långsiktigt och medvetet samarbete gjort gränsen mellan länderna alltmer otydlig, vilket gynnat båda parter. För att det nordiska samarbetet ska fortsätta gäller det dock att visa respekt för varandra, i stället för att agera som de omogna syskon länderna ofta porträtteras som.