Bensinen blir 15 öre dyrare per liter. Det har den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna kommit överens om, enligt uppgifter i Svenska Dagbladet (11/9). Beslutet är ett i raden som ska få befolkningen utanför storstäderna att rätta sig efter drömmar som växer upp ur innerstadsgatornas asfalt.

Prishöjningen på drivmedel är känslig, inte minst för Centerpartiet och delar av Socialdemokraterna. Det lär vara en av anledningarna till att politikerna har skruvat på en rad styrmedel under förhandlingarna. Därför ingår i överenskommelsen beslut om ökad inblandning av biodrivmedel, en skattesänkning och en återupptagen indexering av bensin- och dieselskatten. Summa summarum efter förändringarna är, enligt SvD, att bensin kommer att kosta 15 öre mer per liter och diesel 10,25 öre mer per liter, inklusive moms, när nästa års budget börjar gälla.

Att nyheten om drivmedelsskatten släpptes i skuggan av riksdagens öppnande och presentationen av nya statsråd lär knappast vara en tillfällighet. Miljöpartiet lär vara det enda parti som vill kabla ut budskapet.

Desto mer uppmärksamhet ville de rödgröna, Liberalerna och Centern att en annan budgetnyhet skulle få – den om att med statliga pengar smälla upp laddstationer för elbilar på landsbygderna. För 150 miljoner kronor får skattebetalarna 300 stycken laddstationer. Den som har rest genom Sverige vet att dessa inte räcker särskilt långt.

Samtidigt är det tanken som räknas – särskilt i det här fallet. Höjd skatt på bensin och diesel är inte en isolerad händelse, utan nära sammanlänkad med satsningen på laddstationer. Regeringen, Liberalerna och Centern vill genom de olika åtgärderna lägga livet utanför storstäderna till rätta. Det är ett socialt ingenjörsprojekt att få landsbygdens folk att sälja sina bensinbilar till utlandet och skaffa en elbil i stället.

Att det är den rätta vägen att gå är samtidigt långt ifrån glasklart. Om klimatargumenten är de främsta kan det ifrågasättas om det är rätt att ersätta redan existerande och fungerande bilar med nya. En elbil är inte utan klimatavtryck i tillverkningsledet, batterierna kräver resurser och elen måste komma någonstans ifrån.

Den som vill förstå den politiska vurmen för elbilar och ogillandet av bensindrivna bör i stället se det inträffade som en maktens favorisering av en viss livsstil. Det är helt enkelt trendigt att ratta en elbil i stan, och samma logik ska appliceras på alla andra. Vad den framgångsrika kreativa klassen gör, det ska alla andra också ge sig i kast med.

Idén om den kreativa klassen lanserades av den amerikanske professorn Richard Florida. Den gruppen befolkas av människor med kreativa jobb i globala superstjärnor till storstäder. Sinnebilden är högavlönade och ofta unga storstadsbor. Det är dessa som politikerna vill att alla ska efterlikna. Och med miljöargumentet har politikerna hittat en moralisk anledning att tvinga fram en anpassning.