Finlands regering avgår, meddelade landets statsminister under fredagen. Och det är en händelse som faktiskt påminner om hur sammanlänkade Finland och Sverige är. Upprinnelsen till regeringskrisen är en vård- och landskapsreform, som syftar till att organisera om vården på ett sätt som liknar hur det är i Sverige.
Finland och Sverige är ett tvillingpar. De två länderna uppstod efter rikssprängningen år 1809, då det svenska riket delades. Ett gammalt rike, som var något annat än dagens Sverige, försvann.
Den finska och den svenska historien är också sammanlänkad. Befolkningen i östra rikshalvan deltog i de svenska kungavalen sedan år 1362. Under århundraden reste riksdagsmännen från nuvarande Finland till Stockholm, precis som att många främst finlandssvenskar fortfarande i dag beger sig till Sverige för att studera och jobba.
Med de starka historiska banden kanske det inte heller är särskilt konstigt att länderna på var sida Bottenviken och Torne älv fortsätter att vandra samma väg. Det som fick statsminister Juha Sipilä att lämna in sin avskedsansökan var en vård- och landskapsreform – som berör frågor som är stora även här. Hur framtidens vård ska organiseras för att vara effektiv är en återkommande stötesten i den blågula debatten.
Den rödgröna regeringen i Rosenbad ville under förra mandatperioden ändra regionindelningen, för att öka jämlikheten i vårdutbudet. Argument som verkar gå igen även i Finland. Men på andra sidan vattnet är i stället förslaget att flytta ansvaret för social-, hälso- och sjukvården till en nybildad landstingsnivå. Finland skulle på så vis ha följt den svenska organisationsmodellen, som brister i att erbjuda jämlik vård över landet och är svårstyrd. Att kopiera den hade nog inte varit lyckat, även om det finska förslaget skiljde sig på en del väsentliga punkter.
Situationen pekar på hur politiken både i Finland och Sverige hoppas att en större och äldre befolkning ska gå att hantera inom de befintliga ramarna för sjukvården. Samma tankar här, som där. Men ett hav emellan.
Finland och Sverige har mycket att lära av varandra, inte minst i organiseringen av det offentliga. Svensken bör nog oftare blicka mot landet på andra sidan havet. Finlands polis, skola och vård är trots allt bättre än vår (SvD 24/2). Men det verkar snarare som att Finland – precis som Norge – intresserar sig mer för Sverige, än tvärtom.
Ska banden stärkas krävs dock att den levande tvåspråkigheten med finskan och svenskan består i det östra grannlandet. Språkgemenskapen är avgörande för ett politiskt, kulturellt och affärsmässigt utbyte mellan syskonländerna. Något som är viktigt att betona nu när det märks en ökande fientlig inställning till svenskan i Finland. Ska vi lära av varandra underlättar ett gemensamt språk.
Sverige bör intressera sig mer för Finland och kanske särskilt den svenskspråkiga delen. Det vore att vårda det historiska band mellan två länder som har hängt ihop längre tid än de har varit separerade. (SNB)