Åtgärder för ett svenskt Natomedlemskap, återupprättade regementen, armébrigader, stridsflygplan, nya ubåtar som ytstridsfartyg samt ökad kapacitet på cyberförsvaret. Det är några av de förslag som nämns när M specificerar vad de extra 18 miljarder kronorna som partiet vill satsa på försvaret fram till 2021 ska användas till.
Nyligen presenterade M sin nya säkerhets- och försvarspolitiska rapport ”Ett starkare försvar för att säkra Sverige”. Det är en reformagenda vars implementering skulle bidra till att stärka Sveriges försvarsförmåga rejält. M har sedan tidigare annonserat att försvarsanslagen på tio års sikt bör nå två procent av BNP, vilket även är ett informellt krav för att vara med i Nato.
“Vår grunduppfattning är att vi i 20 år ägnat för lite tid åt att stärka det svenska försvaret”, sa Moderaternas partiledare Ulf Kristersson under pressträffen. Omläggningen borde skett redan 2008 efter Rysslands agerande i Georgien, konstaterade han.
Att för lite resurser lagts på försvaret de senaste 20 åren är något av en underdrift med tanke på att försvarsbudgetens andel av BNP nära på halverats och flera förband och förmågor har lagts ned under perioden. Men Moderaternas självinsikt är välkommen. Ett år innan kriget i Georgien skrev den moderatledda försvarsberedningen i sin omvärldsanalys att Rysslands agerande gentemot sina grannländer skulle bli ett lackmustest. Men ett politiskt agerande på lackmustestet skulle dröja – fram till i dag.
Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark beskriver partiets politik som “en historiskt stor ambition”. Och mycket riktigt skulle det innebära en fördubbling av försvarsanslagen jämfört med dagens läge. Men satsningen utgör snarare en återgång till ett normalläge än en satsning med tanke på hur behoven ser ut.
Alternativet till att inte tillföra resurser skulle enligt Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén innebära “ett säkerhetspolitiskt risktagande”, eftersom försvaret i dag inte har tillräckliga resurser för att uppfylla nuvarande inriktning som beslutats av riksdagen.
Det säkerhetspolitiska läget påkallar en stark svensk försvarsförmåga här och nu. Med Moderaternas satsning kan vi närma oss en anpassning till ett försvar som är dimensionerat utifrån rådande säkerhetsläge och därmed avsluta den parentes som de senaste decenniernas försvarspolitik inneburit.
M var länge det parti som hade högst trovärdighet i försvarsfrågor. Något som dessvärre spelades bort av Alliansregeringen. Sifos samhällsbarometer från 2013 visar att M har gått från att vara partiet med störst förtroende i försvarspolitiken till lika lågt som alla andra (Sifos samhällsbarometer 2000 och 2006).
Att bygga förtroende tar lång tid och hårt arbete, att förstöra samma förtroende behöver inte ens ta två mandatperioder.
Moderaternas satsning må komma för sent, men det är den mest trovärdiga satsningen på försvaret vi har. (SNB)