För att kunna nedmontera kriminella miljöer måste vi förstå varför unga pojkar, som det oftast handlar om, finner dem attraktiva ifrån början. Då är Brottsförebyggande rådets, Brå, intervjustudie om skjutvapenvåld som publicerades den 12 februari ett användbart material. I den berättar 21 personer som själva deltagit i kriminella miljöer och skjutvapenvåld om varför de valde brottslighet framför lagliga livsbanor.
Det som kanske främst illustrerar hur utbredd kriminaliteten är i vissa utsatta bostadsområden, genom framförallt narkotikaförsäljning, är att intervjupersonerna inte såg det som ett aktivt val att börja sälja droger. I stället var det en naturlig övergång av att umgås med äldre kriminella förebilder och att brottslighet är en etablerad norm i uppväxtmiljön. Det handlar således inte om organiserade gäng i de här fallen, utan snarare om organiskt växande enmansverksamheter som binds samman av vänskapsrelationer och lojalitet. Polisens närvaro upplevs då som fientlig, mycket för att det lagförande arbetet sätter sig emot den trygghet som den kriminella miljön innebär.
För de ungdomar som växer upp i en sådan miljö blir det radikala valet att inte ägna sig åt den kriminalitet som hela umgängeskretsen driver. Den till en början småskaliga brottsligheten växer sedan till konflikter om exempelvis försäljningsställen för narkotika – konflikter som inte sällan leder till vapenvåld.
Hur kan en så väletablerad norm i ett område brytas? På samma sätt som det är en kombination av misslyckande i skolan, känsla av tillhörighet med kriminella och en strulig familjesituation som bygger miljön måste åtgärderna vara flertaliga. Både för att lagföra och avlägsna redan etablerade kriminella och för att hindra ungdomar från att börja bedriva brottslig verksamhet.
Polisens arbete är centralt. Både genom att den med sin närvaro visar att den vill skydda människor från att utsättas för brott och för att lagföra de kriminella förebilderna. Här kan inrikesminister Mikael Dambergs (S) löfte om att ge Polisen större frihet att sätta upp bevakningskameror göra stor nytta om det blir verklighet – när vittnen inte vågar träda fram kan material från en kamera vara värdefullt bevismaterial.
Om fler etablerade kriminella döms visar det dessutom för nyfikna eller vilsna ungdomar att risken att åka fast för brottslig verksamhet är hög, samtidigt som de kriminella förebilderna blir betydligt färre. Andra åtgärder som kan strypa brottslighetens etablering är fungerande gränskontroller, så att narkotika och vapen aldrig når de kriminella miljöerna.
Samtidigt som insatser mot brottslighet kan avskräcka ungdomar måste framförallt skolan klara av att visa vägen mot en framtid på rätt sida om lagen. Då blir det den självklara trygga vägen framåt, och den riskfyllda kriminaliteten blir det osäkra alternativet. (SNB)