Att poliserna behöver bli fler är de flesta, såväl regering som opposition, överens om. 10 000 fler polisanställda till 2024 är målet i januariöverenskommelsen mellan regeringen samt Centerpartiet och Liberalerna. Men för att det målet ska nås måste den pågående utvecklingen med poliser som lämnar sitt yrke stoppas.
Enligt siffror från Polisförbundet (2018) har antalet poliser per 100 000 invånare sjunkit från 216 till 195 mellan 2010 och 2017. En bidragande orsak är att antalet poliser som lämnar yrket innan de fyllt 60 år steg i en brant kurva under samma period, och 2017 var det så många som 454 poliser som slutade i förtid. En stor anledning till att många slutar är enligt Polisförbundet att lönen inte är tillräckligt hög i förhållande till det arbete som krävs av dem. Om lönerna höjs och arbetsvillkoren dessutom blir bättre kan det även få effekten att fler lockas att utbilda sig till poliser, och att poliser som slutat väljer att komma tillbaka.
Lägligt nog finns pengar i den beslutade M-KD-budgeten avsatta just för att kunna finansiera en generell höjning av polisernas löner. Regeringen har dock, av allt att döma, inte gjort något för att se till att Polismyndigheten använder pengarna till just det, och inte till något annat. Även om det som alltid är arbetsmarknadens parter som sätter lönerna måste regeringen se till att pengar finns för att en höjning ska vara möjlig.
I stället för högre löner och förbättrade arbetsvillkor tycks regeringen och inrikesminister Mikael Damberg (S) enbart vara inriktade på att utbilda fler. Vid årsskiftet startade två nya polisutbildningar vid Högskolan i Borås respektive på Malmö universitet efter regeringens beslut förra mandatperioden. Sveriges polisutbildningar är nu fem till antalet, och totalt erbjöds 771 personer plats med start vårterminen 2019.
Avhoppen från polisutbildningarna brukar dock vara relativt stora, och på Malmö universitet ansökte fyra personer direkt om att göra studieuppehåll. För att möta det problemet vill Damberg lätta på vissa spärrar i rekryteringen till polisutbildningen. Han föreslår till exempel att de som inte blivit antagna ska kunna söka igen, vilket inte är möjligt i dag (TT 8/2).
Det finns dock en poäng med spärrar och höga krav för att antas till polisutbildningen. De som så småningom ska förvalta statens våldsmonopol måste mötas av stränga villkor redan från början. Långt ifrån alla är lämpliga att bli poliser och på rättsliga grunder möta såväl småkriminella som grova och våldsamma brottslingar.
Vi behöver fler poliser, men dessa poliser måste också klara av sina arbetsuppgifter. På arbetsplatserna måste de nyutbildade poliserna kunna fortsätta lära sig av äldre och erfarna kollegor. Utan högre löner som en del i att göra polisyrket mer attraktivt blir de nya poliserna bara ytterligare anställda som funderar på att sluta. (SNB)