Årets varma sommar kan också bli den sista då det var tillåtet att tända en cigarett på uteserveringen. Detta efter att riksdagens socialutskott nu har ställt sig bakom regeringens förslag om rökförbud på vissa allmänna platser utomhus, såsom busskurer, lekplatser och uteserveringar. Förbudet föreslås även gälla elektroniska cigaretter. Detta trots att regeringen konstaterar att det vetenskapliga stödet för att hälsoeffekten blir densamma som vid rökförbudet inomhus är betydligt svagare.
Rökförbud har visserligen effekten att det skyddar icke-rökare från att andas in andra människors giftiga tobaksrök, vilket i sig är positivt. Detta ska dock vägas mot den inskränkning i människors privatliv som staten gör genom att förbjuda rökning. Inomhus är effekterna av rökning betydligt större, och kan därför motivera ett förbud.
Utomhus finns inte samma vetenskapliga stöd. Men regeringen och utskottet vill ändå införa ett sådant förbud – delvis av omtanke om icke-rökare, men huvudsakligen för att göra det svårare att röka och med detta uppnå det politiska målet om ett rökfritt Sverige 2025.
Det mest kontroversiella med rökförbud på vissa allmänna platser är uteserveringarna. Flera företrädare för Allianspartierna vände sig emot det i socialutskottet, och reaktionerna från allmänheten har inte låtit vänta på sig.
Det handlar nämligen om serveringar som restauranger, caféer och pubar ansvarar för. Dessa företag borde rimligen få bestämma själva om de vill tillåta eller förbjuda rökning på sina uteserveringar. För den som vill undvika passiv rökning finns då möjligheten att välja en servering som passar.
Vad gäller målet att minska antalet rökare kommer förbudet på uteserveringar antagligen att göra väldigt liten skillnad. De personer som verkligen vill röka, och som gör det dagligen, kommer inte att låta sig hindras av ett sådant förbud. I stället kommer dessa personer att söka sig till mer slutna platser.
Rökförbudet drabbar inte bara den enskilde rökaren. Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten är det betydligt vanligare att lågutbildade, arbetslösa och sjukskrivna röker dagligen. De som röker ibland, exempelvis på en uteservering, är däremot jämnt fördelade över samhällsgrupperna.
Effekten av ett rökförbud på uteserveringar blir troligen att de sporadiska rökarna låter bli, medan de som röker dagligen marginaliseras ännu mer. Konsekvensen blir att uppdelningen av samhället förstärks – högutbildade och yrkesarbetande möter förbudszoner, medan arbetslösa och ekonomiskt utsatta trängs undan i marginaliserade områden bland kriminalitet och droger. Kommer dessa grupper att sluta röka på grund av förbudet? Sannolikt inte.
Av både principiella och samhälleliga skäl är rökförbud utomhus olyckligt. Samspelet mellan rökare och icke-rökare borde i stället handla om samförstånd och hänsynstagande på en medmänsklig nivå. På så sätt möter människor varandra, i stället för att delas upp av lagar på grund av sina livsval. (SNB)