Elpriserna under år 2018 blev de högsta på åtta år. Jämfört med 2017 ökade priserna med nästan 60 procent (Land lantbruk 28/12). En orsak till uppgången är sommarens torka, som har skapat ett underskott av vatten i kraftverkens magasin.
Att elpriserna ibland är höga är dock ett sundhetstecken. På en fungerande marknad varierar priserna beroende på efterfrågan och utbud. Skulle staten blanda sig i prissättningen riskerar det att bli dyrt för skattebetalarna.
Däremot finns det vissa skäl till oro kring eltillgången i främst de södra delarna av landet. I stort är problembilden att en växande befolkning och ny teknik ökar efterfrågan på el. Dessutom leder det medvetna miljöarbetet inom kanske särskilt industrin till ett större elberoende.
När gammal teknik och fossila bränslen fasas ut ersätts det ofta med el. Det kanske bästa exemplet på den omvandlingen är framgångarna för elbilarna.
Att industrier och privatpersoner har ambitionen att ställa om till en mer miljövänlig produktion och livsföring är i grund och botten positivt. Samtidigt blir inte nya eldrivna fordon bättre än hur elen har producerats. Och finns det inte tillgång till säkra elleveranser hotas omställningen.
Med den bakgrunden är det lite motsägelsefullt att det finns en växande osäkerhet kring tillgången på el i södra Sverige under riktigt kalla vinterdagar. Affärsverket Svenska kraftnät har i sina framtidsprognoser varnat för att om vintern 2020–2021 blir ovanligt kall kan det uppstå ett allvarligt effektunderskott. Utan en betydande import av el i ett sådant läge återstår att periodvis stänga ner delar av elnätet, genom så kallad roterande bortkoppling.
Något som också gör läget ansträngt är att under 2019 och 2020 försvinner två kärnkraftreaktorer i Ringhals. Inom fem till tio år lär också ett antal kraftvärmeverk runt om i landet stänga. Dessa kan då läggs till de verk som redan är under avveckling, som två reaktorer i Oskarshamn och ett större kraftvärmeverk i Malmö.
När efterfrågan på el ökar samtidigt som utbudet riskerar att inte följa med så kan 2018 års elpriser vara en försmak på vad som är att vänta. Men även om elpriserna åter vänder ned är effektläget fortsatt ansträngt. Att det med allvar talas om att roterande bortkoppling kan bli verklighet visar det med all tänkbar tydlighet.
Situationen tvingar också in politiken i en svår balansakt. Å ena sidan ska elmarknaden få klara sig själv. Går politiken in med riktade stöd i pressade lägen så sätts det lätt en förväntan från näringen att staten ständigt rycker in. Å andra sidan är tillgången till el grundläggande för att samhället ska fungera och miljöarbetet utvecklas. Men särskilt när elpriserna stiger lär risken för politisk inblandning öka, eftersom läget då blir märkbart för konsumenterna. (SNB)