Kommunerna lider överlag av allt större ekonomiska bekymmer. Det konstaterar Sveriges kommuner och landsting, SKL, i årets rapport om kommunernas ekonomi som presenterades 13 maj. Värt att uppmärksamma i rapporten är de växande skulderna, som är en betydande del av problemen.
Vissa kommuners låneskuld uppgick 2017 till över 100 000 kronor per invånare, enligt en sammanställning av SCB:s statistik från nyhetsbyrån Siren. Kommunen med högst belåning var Örebro, på 105 000 kronor per capita. De kommuner vars skuld ökat mest på bara några år var dock bland annat Alingsås, Skövde och Lidköping. Enligt en granskning från Dagens Samhälle (10/5-2018) har kommunernas totala låneskuld tredubblats under 2000-talet.
Orsaken stavas investeringsbehov. Kommunerna behöver renovera och ersätta de fastigheter som byggdes under 1960- och 70-talen. Vidare behöver infrastruktur och ett föråldrat VA-nät rustas upp. Situationen är delvis självförvållad, eftersom många kommuner skjutit välbehövliga investeringar på framtiden. Nu sammanfaller upprustningen, när den väl sker, med en befolkningsökning. Framförallt ökar andelen barn och äldre – grupper som utnyttjar den kommunala välfärden i stor utsträckning.
Att många kommuner nu tvingas göra en mängd investeringar samtidigt medför också ökade driftkostnader. Att så många kommuner genomför investeringar samtidigt innebär dessutom att konkurrensen om byggresurserna driver upp priset på själva arbetet.
De högt belånade kommunernas situation hade kunnat undvikas om arbetet med fastigheter och VA hade påbörjats tidigare. Men till detta kommer ett ökat ansvar som staten lagt på kommunerna. Detta genom riktade bidrag för exempelvis nyanlända som placerats i kommunen. SKL konstaterar i rapporten att riktade statsbidrag generellt leder till en ineffektiv resursanvändning och försvårad lokal styrning. Agerandet har inneburit att statens andel av den totala offentliga låneskulden minskar, medan kommunernas ökar. Det är knappast rimligt.
Om inte utvecklingen med ökad belåning vänds kan den medföra allvarliga problem för kommuner att hantera plötsliga kostnadsökningar eller intäktsminskningar, som till exempel inträffar vid ekonomiska kriser.
Kommunerna måste vänja sig vid en ny verklighet för att komma till rätta med ekonomin. Det kan vara klokt att sälja fastigheter för att få in pengar till att sänka låneskulderna. Pengar måste framöver koncentreras till kommunens kärnuppgifter. Utgifter som går utöver det bör rimligen inte betalas med lånade pengar.
Att inse vad som behöver göras är relativt enkelt. Svårare blir det när besparingar leder till protester från invånare. Den hårt ansatte kommunpolitikern kan dock räkna med att protesterna blir desto större om vattnet inte är rent eller om förskolans lokaler förfaller. (SNB)