Riktigt kalla vinterdagar riskerar den svenska elproduktionen att inte täcka efterfrågan. I det läget är landet beroende av att det går att importera el. Men finns det el att importera? Och i så fall hur mycket?
Frågan om import av el under kalla vinterdagar blir allt viktigare. När Vattenfall stänger Ringhals reaktor ett och två i förtid, under 2019 och 2020, försämras effektsituationen i södra Sverige. Den del av landet som redan i dag är beroende av importerad el när förbrukningen toppar.
Under vintern 2017/2018 var det som allra störst efterfrågan på el mellan klockan åtta och nio på morgonen den 28 februari. I landets två södra elområden – belägna ungefär söder om Dalälven – var underskottet 7 300 MW. Det kan jämföras med maxeffekten på en av världens största kokvattenreaktorer, belägen utanför Oskarshamn, som är 1450 MW.
Delvis kan underskottet på el i södra Sverige hanteras genom överföring från norra Sverige, där det finns många vattenkraftverk. Men det finns fysiska begränsningar i hur mycket el som kan gå i näten från norr till söder.
Under förbrukningstoppen den 28 februari var nettoimporten till Sverige 1 100 MWh per timme och enligt Svenska kraftnät gick det att importera mer. Men kommer det med säkerhet att finnas tillräckligt med el att importera vid ett liknande scenario om några år? Då kommer dessutom behovet vara större eftersom Ringhals två reaktorer är borta, såväl som det naturgaseldade Öresundsverket i Malmö och flera andra kraftvärmeverk.
Ett annat problem är att när Sveriges efterfrågan på el toppar kan den samtidigt göra det i resten av Norden, eftersom regionen ofta delar väder. Är det samtidigt mörkt och vindstilla – vilket det kan vara när det är smällkallt – så producerar inte heller sol- och vindkraftverk någon el att tala om.
Ett ytterligare bekymmer kan vara grannländernas strategier. När norrmännen nu utvecklar sina utlandsförbindelser är det med kablar till Storbritannien och Tyskland. Och den tyska elhandelns pålitlighet finns det i sin tur vissa frågetecken kring, efter att landets systemansvariga kraftnätsägare utreds för att ha minskat gränshandelskapaciteten mot Danmark.
Dessutom lär den generella efterfrågan på el öka i Sverige. Elbilar, snabbtåg och den digitala utvecklingen går på el. Befolkningen ökar. Industrin investerar, både i kapacitet och för att fasa ut fossila bränslen vilket brukar betyda ökat elberoende.
Således kan kortsiktiga åtgärder behövas. En möjlighet vore att Vattenfall ges ett ägaruppdrag av staten att utvärdera den planerande nedläggningen av reaktorerna i Ringhals. Samtidigt bör det antas att Vattenfall ständigt ser över sina kalkyler och är beredda att ändra beslutet om de marknadsmässiga förutsättningarna förbättras. Ett annat alternativ är att Öresundsverket upphandlas som reservkraftverk av Svenska kraftnät.
Den typen av åtgärder skulle förbättra framtidsutsikterna. Trots det kvarstår frågan – hur mycket el finns det och går det att importera när det är riktigt kallt? (SNB)