Adventstid är närmast synonymt med julmusik. I den moderna julvisan Koppången fångas den idealiserade bilden av decemberdagarna: ”Här är stillhet å tystnad, nu när marken färgats vit. Från den trygga, gamla kyrkan klingar sången ända hit.”
Men sången i kyrkan riskerar att tystna. Under de senaste 15 åren har antalet ungdomar som sjunger i Svenska kyrkans körer halverats nationellt, enligt Kulturnytt i Sveriges Radio P1 (20/11). Sedan 2002 har antalet medlemmar i ungdomskörerna minskat med nästa 5000.
En förklaring till den stora nedgången som lyfts i Kulturnytt är att kyrkomusiker särskilt på landsbygderna är deltidsanställda och inte längre tillåts prioritera barn- och ungdomsverksamheten. Att barnkörerna har växt i Stockholm pekar också på att det finns en skillnad mellan stad och land.
Samtidigt är det mer än arbetstiden för enskilda som inte räcker till – det råder brist på kantorer. Det har under längre tid varit brist på kyrkomusiker i norra Sverige. Men nu har problemet även börjat märkas längre ner i landet, som i Uppsala stift (SVT, 25/2).
Med mindre kyrkokörer och färre kantorer riskerar utbudet av levande musik att minska – inte bara i kyrkorna. Som ett resultat av att kommunernas kulturskola på många håll drar ner och populärmusiken ofta prioriteras blir kyrkorna en allt viktigare förvaltare av musikarvet.
Svenska kyrkans närvaro i hela landet gör också att organisationen tillhandahåller en av de viktigaste – om inte den viktigaste – infrastrukturen för svensk musik. De musikertjänster som kyrkan erbjuder skapar dessutom förutsättningar för aktiva musiker att verka över hela landet. Vad som sker i organisationen är därmed något av en nationell kulturell angelägenhet.
I adventstider blir även kyrkans roll i att förvalta musikarvet särskilt tydlig. Även personer som inte är medlemmar i Svenska kyrkan lär under julen lyssna på musik från psalmboken och kanske till och med gå till kyrkan för att se barnens luciatåg. Kontinuiteten i kyrkans verksamhet gör dessutom att varje generation får möjlighet att samlas kring samma musik – i samma lokal som gångna och kommande generationer. Musiken bjuder på det här sättet in människor till att bli del av en gemenskap som spänner över sekler.
Men saknas det kyrkomusiker som kan utbilda nya årskullar att sjunga de gamla sångerna bryts traditionerna. Orden som har genljudit från släkte till släkte tonar ut. En inkluderande gemenskap riskerar att försvagas.
En kulturgärning i adventstid är att sjunga med, i kör. Så att sången fortsätter att klinga i det rum vi kallar tid. (SNB)