Det är goda tider för den svenska skogen, rapporterar Dagens Industri (11/5) med hänvisning till en rapport från fastighetsvärderingsbolaget Svefa. Förra året bjöd på prisuppgångar för skogsfastigheter på uppemot fem procent. Återkommande levererar mäklar- och värderingsfirmor rapporter som berättar hur bra det är att investera i skogsfastigheter.
Vad är det då som gör att priserna har ökat kraftigt de senast åren? Högkonjunkturen och de låga räntorna är självklart grunden. Andra faktorer är att det är stor efterfrågan på skogens produkter och att många vill ha mark för jakt och rekreation.
Ett perspektiv som däremot berörs sparsamt eller inte alls är om det finns ett samband mellan högre markpriser och försämrad tillgång på produktiv skogsmark, som en följd av att staten på olika sätt undantar skog i naturskyddets namn.
Vid årsskiftet 2016 var drygt tio procent av Sveriges landyta klassad som skyddad natur, inom klasserna nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde och biotopskyddsområde. Det motsvarar över 4,5 miljoner hektar. Till år 2020 är målet att 20 procent av land- och sötvattensarealen ska vara skyddad eller på annat sätt bevarad.
Generellt har det ägnats begränsat intresse åt de ekonomiska konsekvenserna av att staten inskränker skogsbruket. När det bildas ett naturreservat kan det uppmärksammas hur en enskild markägare drabbas. Däremot diskuteras det sällan hur ett lokalsamhälle som helhet påverkas när stora skogsarealer blir undantagna från skogsbruk. Vad händer i längden med jobben för dem som kör skogsmaskinerna, timmerbilarna och maskinerna på sågverken?
Som jämförelse är det inom biståndspolitiken självklart med diskussioner kring att säkra egen försörjning. I Sverige verkar vi däremot ha förträngt att skogsbygdernas befolkningar också ska ha möjlighet att försörja sig.
Nu verkar dock en del få upp ögonen för hur skogspolitiken riskerar att påverka. Till och med Aftonbladets oberoende socialdemokratiska ledarsida (10/5) konstaterade under rubriken ”Staten vill stjäla gammelskogen” att det inte är någon bra glesbygdspolitik som bedrivs nu.
Att det är goda tider för skogen är egentligen ganska förunderligt – när Sverige är ett skogsland med ambitionen att bruka allt mindre skog. (SNB)