Lagrådets kritik mot regeringens förslag till gymnasieamnesti för ensamkommande utan skyddsskäl har blivit smått bevingad. ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”, skrev rådet i sitt yttrande i mars i år.
Trots tung kritik från viktiga remissinstanser gick som bekant den rödgröna regeringen vidare. Med stöd av Vänsterpartiet och Centerpartiet röstades den nya lagen igenom i riksdagen.
Men när lagen nu ska tillämpas i domstol tog det stopp. Migrationsdomstolen i Malmö konstaterar i en dom (6/7) att lagen inte får tillämpas, på grund av allvarliga brister i beredningen av lagförslaget. Det aktuella målet gällande en yngre man från Irak som inte bedöms ha gjort sin identitet sannolik.
Säkerligen kommer målet att prövas av högre insats och det återstår att se om domen står sig. Oavsett den fortsatta utvecklingen är dock den aktuella domen välskriven och har avkunnats av en enig domstol.
Migrationsdomstolen konstaterar i sitt avgörande att ”de brister som förevarit i beredningen av det slutliga lagförslaget såvitt avser identitetsfrågan är sådana att stadgad ordning får anses ha åsidosatts i ett väsentligt hänseende vid lagens tillkomst.”
För enligt den nya lagen får uppehållstillstånd beviljas även om utlänningens identitet är oklar och han eller hon inte kan göra sin uppgivna identitet sannolik. Hur det här sänkta beviskravet förhåller sig till Sveriges åtaganden inom EU:s passunion, det så kallade Schengensamarbetet, saknas det en analys av i propositionen.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänstern har därmed lyckats med konststycket att till ett högt politiskt pris stifta en lag som inte håller. Det haveriet kan sänka förtroendet för politikens generella förmåga att hantera juridiskt och mänskligt svåra frågor.
Samtidigt finns ljuspunkter. Det har redan lagts fram förslag på åtgärder som kan minska risken för en upprepning av den juridiskt problematiska gymnasieamnestin.
Moderaterna föreslog för några veckor sedan att det ska tillsättas en ny grundlagsutredning, som bland annat ska se över om Lagrådets ställning kan stärkas genom att införa krav på̊ förnyad lagrådsgranskning när ny lagstiftning har avstyrkts av Lagrådet och regeringen återkommer med ett reviderat lagförslag.
Samma utredning föreslås även granska om det går att införa en möjlighet för domstolar att pröva en lagbestämmelse, även om det inte sker inom ramen för ett konkret fall.
Moderaterna – med den tunga juristen Gunnar Strömmer som partisekreterare – har framsynt identifierat ett problem och visar att politiken kan hantera det.
Om Moderaterna på förhand såg problemen så verkar däremot förespråkarna för gymnasieamnestin ha blundat för konsekvenserna av den nya lagen. Det är tur att det finns självständiga domstolar. (SNB)