I likhet med bland annat Tyskland och Polen blir Sverige från och med 2021 ägare av luftvärnssystemet Patriot. Det står klart efter att försvarsminister Peter Hultqvist (S) kallat riksdagens försvarsutskott till ett extrainsatt möte 1 augusti, där beslutet utlovades riksdagsmajoritetens stöd. Motståndet var dock påtagligt, och det slutade i att Alliansen splittrades då Liberalerna och Kristdemokraterna ville vänta med det kostsamma köpet medan Moderaterna och Centerpartiet gick med på att stödja regeringen och slå till på en gång.
Att Sverige behöver ett nytt luftvärnssystem är de flesta partier överens om, och beslutet om att göra en sådan investering fattades av riksdagen redan 2015. ÖB Micael Bydén satte amerikanska Patriot överst på sin önskelista – det dyraste alternativet men också det som bäst uppfyller Försvarets krav. Och det vore dumt av politikerna att inte lyssna på ÖB:s utlåtande. Köpet av Patriot behövs för att öka vår luftvärnskapacitet, och ju förr desto bättre. Säkerhetsläget i vårt närområde blir knappast bättre, och det tar tid att få hela det nya systemet på plats.
Problemet är att Försvaret redan har en ansträngd ekonomi och kommer exempelvis inte att kunna genomföra alla krigsförbandsövningar som riksdagen beslutat om till 2020. För att köpet av Patriot inte ska tvinga fram ytterligare besparingar behöver extra pengar betalas ut – rimligtvis de 18 miljarder kronor i ökade anslag till 2021 som ÖB har begärt.
Att försvarsminister Peter Hultqvist inte vill tala om några särskilda belopp i extra anslag är oroande. Om försvarsförmågan ska kunna höjas är Patriot en viktig pusselbit, men det får inte innebära att Försvarets andra delar måste bantas ytterligare. Effekten av ett högklassigt luftvärnssystem blir betydligt större om den övriga försvarsförmågan kan matcha den. Förhoppningsvis nås regeringen av den insikten.
Motsättningarna när det gäller Patriot har dock inte bara handlat om pengar. På vissa håll finns också ett motstånd mot att affären görs med just USA, inte minst hos Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Båda partierna grundar detta i deras kritiska inställning till Nato, där USA är en minst sagt viktig medlem.
Och visst innebär köpet av Patriot en närmare kontakt med USA och indirekt med Nato, vilket är positivt för Sveriges försvarsförmåga. Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas inställning gör tack och lov ingen skillnad i just den här frågan, men med tanke på partiernas höga opinionssiffror riskerar deras envist svartvita hållning i försvarsfrågor att bli ett bekymmer efter valet.
Här och nu gäller det dock att se till att det i grunden positiva köpet av Patriot inte blir ett hårt slag mot Försvarsmaktens samlade verksamhet. (SNB)