Karriär och barnalstring beskrivs ofta som några av de mest centrala ingredienserna i ett rikt liv. De är båda också grundplattor i ett framgångsrikt samhällsbyggande. Naturligt blir därför för en välfärdsstat att göra det så enkelt som möjligt för människor att kunna kombinera barn och arbete. Genom införandet av föräldraförsäkringen har Sverige lyckats överraskande bra med just detta.
En ny rapport från Unicef konstaterar att Sverige är det land som ger bäst förutsättningar i världen för att vara förälder. De faktorer som räknats in är betald föräldraledighet och tillgång till barnomsorg till skäliga priser. Organisationen har gjort en omräkning för att jämföra hur många veckor som föräldrarna åtnjuter full lön vara föräldraledig, där jämförelsetalet för Sveriges mammaledighet då blir 35 veckor.
Föräldraförsäkringen har sedan lanserandet fyllt olika funktioner. Den 45 år gamla reformen som skulle få mammor att slippa vara hemmafruar har inte bara fungerat för att öka det kvinnliga deltagandet på arbetsmarknaden, det har troligen också bidragit till att fler barn sätts till världen överlag, kanske speciellt för akademiker. Sverige har ett av de högsta födslotalen i Europa.
Länder som kämpar med för låga födelsetal gör det ofta på grund av att antingen ekonomiska eller sociala förutsättningar saknas för att göra föräldraskapet attraktivt. I Japan är det demografiska läget ansträngt på grund av att mammor förväntas ha föräldraskapet som heltidssysselsättning efter nedkomsten. Den sociala normen har inte avhjälpts av en mycket generöst tilltagen pappaledighet som uppgår till 30,4 veckor.
Tyskland genomförde, sedan kvinnor med akademisk bakgrund nästan helt slutade föda barn, en omfattande utbyggnad av barnomsorgen. Åren därefter ökade födslotalen stort. Där verkar en praktisk förändring alltså ha gjort skillnad, även då ett socialt stigma lever kvar.
Det nedsättande uttrycket Rabenmutter används fortfarande ibland om mammor som fortsätter sin karriär även efter att ha fött barn.
Men inga europeiska länder når upp till 2,1 barn per kvinna, som är det som krävs för att upprätthålla befolkningsstorleken. Den gamla uppmaningen från 1:a Mosebok gör sig gällande: Föröken eder! Även om Sverige är väldigt generöst gentemot föräldrar redan finns det förbättringspotential. Ett exempel är om komplikationer vid en graviditet kunde räknas som graviddagar så barnalstrande kvinnor slapp bli sjukskrivna.
I nuläget blir läkare tvungna att sjukförklara fullt friska gravida kvinnor som inte kan arbeta på grund av sitt naturliga tillstånd. Det innebär en större kostnad för företagen som får stå för de första två sjukveckorna, än att staten direkt går in och täcker upp när arbetsförmågan sänkts av graviditetsrelaterade orsaker. Kvinnor i fertil ålder riskerar därför bli mindre attraktiva att anställa av kostnadsskäl.
På resan mot att fullt ut kunna kombinera karriär med barn har Sverige kommit långt, men har chans att bli ännu bättre.