Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons (S) föreslår att den så kallade las-åldern, den ålder då man slutar täckas av anställningsskyddet, flyttas från 67 år till 68 år redan år 2020. Och därefter, år 2023, flyttas ytterligare ett steg till 69 år. Johansson uppger att hon gärna vill att folk ska fortsätta jobba efter att de fyllt 69 år, fast då med försämrat anställningsskydd.
Detta är i enlighet med den senaste pensionsöverenskommelsen mellan regeringen och Allianspartierna som syftar till att de som kan och vill ska få jobba kvar när de är äldre, även efter 67 års ålder.
Svenskar blir allt friskare och äldre vilket höjer folks livskvalitet och framförallt möjliggör att äldre med arbetslivserfarenhet och kompetens kan bidra på arbetsmarknaden. Men kombinationen av ett utbildningssystem där man kommer ut i arbetslivet sent och ett pensionssystem där man går i pension tidigt leder till att allt färre ska försörja allt fler.
Enligt siffror från Svenskt Näringsliv är svenska studenter de äldsta och mest skuldsatta i Europa när de kommer ut på arbetsmarknaden. Sverige har en av de högsta snittåldrarna OECD för att ta sin första kandidatexamen från högskolan, hela 28 år. Kalkylen att leva på samhället i 28 år för att sedan arbeta till den genomsnittliga pensionsåldern på 64 år går inte ihop när svenskar lever allt längre, och förväntas leva ännu längre i framtiden. Det blir en förlust för såväl samhället i stort som för den enskilde som får se ett tunnare pensionskuvert efter relativt få förvärvsarbetade år.
Detta är en stor demografisk utmaning som kräver politiska lösningar och strukturreformer. Men att höja åldern för att omfattas av las riskerar att få motsatt effekt då det skulle det göra det mer riskfyllt för en arbetsgivare att anställa äldre medarbetare.
Vill man få äldre att jobba längre borde man främst höja den lägsta åldern för då det är tillåtet att ta ut allmän pension. Enligt pensionsöverenskommelsen ska den lägsta åldern successivt höjas fram till år 2026 till 64 år från dagens 60 år. Troligtvis kommer vi vara tvungna att höja lägstaåldern ytterligare. Med en ständigt ökande medellivslängd är före detta statsminister Fredrik Reinfeldts (M) bortviftade förslag om att arbeta till 75 års ålder inte långt borta.
Men det måste också bli mer lönsamt att frivilligt vilja arbeta i förhållande till att gå i pension. Arbetslinjen bör återupprättas för dem som kan och vill ha ett meningsfullt yrkesliv även efter att de är 67. I dag lever många ett aktivt liv långt efter pensionen, vilket även är den tid då de har som mest att bidra med i form av kunskap och erfarenhet. (SNB)