Det var fel att avskeda tidigare generaldirektör för Transportstyrelsen, Maria Ågren, konstaterade Arbetsdomstolen den 6 mars. Men slutsatsen gällde inte hennes tjänst på Transportstyrelsen, utan den position som generaldirektör i Regeringskansliet, också kallat elefantkyrkogården, hon förflyttades till i januari 2017. Domen grundas bland annat på att Ågren inte kan bevisas ha begått brottet vårdslöshet med hemlig uppgift, trots att hon skrivit under ett strafföreläggande för just det och därmed i praktiken erkänt brottet.
Att en person som bevisligen beslutat om flera allvarliga avsteg från säkerhetsföreskrifter i sin roll som myndighetschef nu får återgå till sin tjänst på Regeringskansliet är högst märkligt. Det bör rimligen vara möjligt att avskeda någon som gjort grova fel och som dessutom skrivit under ett strafföreläggande.
Till viss del får dock staten, mer specifikt regeringen, skylla sig själv för hanteringen av Ågren. När regeringen väl bestämde sig för att göra något, och det tog sin tid, valde den att placera Ågren på elefantkyrkogården för att inte orsaka den mediala uppståndelse som ett avsked hade gjort. Av samma anledning övertalades Ågren, enligt henne själv, att skriva under strafföreläggandet. Men när it-skandalen i juli 2017 väl avslöjades av DN började Statens ansvarsnämnd, på regeringens begäran, utreda Ågren och kom då fram till att hon skulle avskedas från tjänsten på Regeringskansliet. Om regeringen hade agerat snabbare, och därefter varit mindre mån om att hemlighålla det hela, borde Ågren ha kunnat avskedas direkt från Transportstyrelsen.
En stor del i domen gäller Ågrens personliga ansvar för säkerhetsbristerna och hennes egna avsteg som kan ha riskerat enskilda tjänstemäns och rikets säkerhet. Här kommer domstolen fram till den rimliga slutsatsen att Ågren borde ha kontrollerat närmare vilka skyddsvärda uppgifter det gällde, oavsett om hon fått bristfällig information eller inte.
Men att dessa grova övertramp av den tidigare myndighetschefen inte innebär att hon också får avskedas från Regeringskansliet minskar faktiskt hennes ansvar. Då faller ansvaret desto tyngre på regeringen och dess statsråd.
Att Maria Ågren efter 15 år som chef för olika myndigheter, och med återkommande misskötsel, fattar sådana allvarliga beslut som chef för Transportstyrelsen är delvis en produkt av regeringars, och inte bara nuvarande, användande av myndighetskarriärister. Det handlar om personer som flyttas runt som generaldirektörer för olika myndigheter, utan att de nödvändigtvis är kvalificerade i annan bemärkelse än att vara myndighetschef.
Regeringens val att vid missförhållanden hellre flytta runt än att låta någon gå leder till slut fram till situationen med Ågren. Det enda betryggande i nuläget är att hon inte lär kunna orsaka särskilt stor skada från elefantkyrkogården, där hon nu får sitta till 2021. (SNB)