Vid sidan av etablerade partier och fackföreningar passade extremister på att demonstrera på första maj. Det handlade då bland annat om nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR. I år skedde demonstrationerna i Ludvika och Kungälv, ackompanjerat av såväl fredliga som våldsamma motdemonstrationer.
Totalt omhändertogs eller greps över 60 personer i samband med NMR:s demonstrationer, misstänkta för bland annat hets mot folkgrupp, våld mot tjänsteman och brott mot knivlagen. Och det är just den systematiska användningen av våld och grova lagbrott som gör NMR till ett samhällsproblem.
Enligt den senaste årsrapporten från stiftelsen Expo ökar aktiviteten stadigt i den så kallade vit makt-miljön. NMR är den dominerande organisationen, och än mer så sedan nazistiska Svenskarnas parti upphörde 2015. Aktiviteterna består till allra största delen av så kallad propagandaspridning genom flygblad och klistermärken. De aktiviteter som ökade mest under 2018 var dock manifestationer tillsammans med ”kampförberedelser”, det vill säga aktiviteter som tränar medlemmar i våldsutövning.
Enligt Expo-rapporten koncentreras vit makt-aktiviteten allt mer till storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne, samt till Dalarna. I länen Jönköping, Värmland och Norrbotten, där aktiviteten så sent som 2017 var relativt stor, har det dock skett en kraftig minskning 2018. Men även om det fortsatt är en högst begränsad grupp människor som deltar i NMR eller andra vit makt-organisationer finns det anledning att oroas av det totalt sett ökande antalet aktiviteter.
Att nazismen tar större plats i det offentliga rummet är allvarligt. Därtill har även den extrema vänstern, som också demonstrerade på första maj, och islamistiska organisationer flyttat fram sina positioner. Dessa ideologier behöver bemötas av samhället för att kunna motverkas. Det våldsutövande som systematiskt förekommer i samband med aktiviteterna bör dock leda till åtgärder från politiskt håll. Men åtgärderna ska då inte enbart rikta sig mot en av rörelserna, utan mot alla former av organiserat extremistiskt våldsutövande.
Ett förslag på en sådan åtgärd kom i juni 2018 från Moderaterna. Partiet ville då kriminalisera aktivt deltagande i våldsbejakande organisationer, samtidigt som rätten att uttrycka åsikter fortsatt skyddas. Sedan dess har dock inget hänt från regeringens sida.
Föreningsfriheten ska gälla, men ingen ska vara fri att systematiskt bryta mot lagen genom våld och hot mot andra människor och folkgrupper. Våldsbejakande extremism, av olika slag, har blivit ett allvarligt problem för vår tid. Vad vi kan göra för att stoppa detta våldsanvändande, utan att gå för långt, är något för regeringen att ta tag i snarast. Om den inte har något bättre förslag bör regeringen inleda samtal med M inom kort. (SNB)