Valet stod mellan att minska utgifterna eller att öka inkomsterna. EU-kommissionen valde det förra. En krona som sparas satsas på ett annat ställe och medlemsländerna ska stå för notan. En fjärdedel av budgeten ska användas till att nå miljömålen. Åtminstone om Kommissionens förslag till ny långtidsbudget för EU blir verklighet.
Bakgrunden är enkel. Storbritannien lämnar EU och slutar då att betala. Precis som Sverige har Storbritannien betalat mer till EU än vad landet har fått tillbaka, en så kallad nettobetalare. Därtill har medlemsländerna lagt nya och utökade uppgifter i EU:s knä.
Utan aktiva åtgärder för att minska utgifterna kommer EU att bli klart dyrare. För Sveriges del handlar det om cirka 16 miljarder kronor mer i EU-avgift enligt Kommissionens förslag. Budgeten gäller för perioden 2021-2027 och under den tiden skulle Sveriges avgift öka med 40 procent. Den svenska rabatten kommer också att fasa ut under en femårsperiod.
Detta är oacceptabelt. Under perioden 2010-2015 var elva medlemsländer nettobetalare. Svenskarna var det folk som betalade mest, i snitt drygt 182 euro årligen, för medlemskapet. Att hellre öka nettobetalarnas börda än att skära i utgifterna är symptomatiskt för det EU som väldigt många har börjat kritisera.
Förslaget från Kommissionen är dock bara en utgångspunkt. Medlemsländerna ska enas om ett förslag innan budgeten blir verklighet. Av tradition och hävd vill medlemsländerna inte öka budgeten lika mycket som Kommissionen och Europaparlamentet vill.
Statsminister Stefan Löfven (S) har faktiskt varit tydlig med att Sverige inte accepterar en växande EU-budget. Ingenting talar dock för att regeringen har lyckats övertyga någon om vår restriktiva linje. Tvärtom har länder som Tyskland och Finland under tiden svängt och accepterar att EU kommer att kosta mer. I offentliga sammanhang har regeringens representanter inte haft mer att komma med än att det inte vore rättvist att EU kostar mer. Sverige kan visserligen vägra att gå med på en dyrare budget. Men det är inte troligt. Vi vill vara med och bestämma och det är svårt att påverka ett möte om man står utanför och viftar med ett plakat. Men utgifterna måste likväl sänkas. Regeringen måste stå upp för detta under de fortsatta förhandlingarna. (SNB)