Att själv bestämma hur man vill ta ut sin tjänstepension är en möjlighet som allt fler utnyttjar. Den årliga Pensionsrapporten från AMF visar att det nu är 58 procent av pensionsbolagets tjänstepensionskapital som tas ut tidsbestämt, oftast över fem eller tio år.
Andelen livsvariga utbetalningar av tjänstepension utgör alltså mindre än hälften, vilket kan jämföras med över 60 procent livsvariga utbetalningar från AMF 2012.
Det är förståeligt att många som går i pension vill ha en hög inkomst så länge man räknar med att vara pigg och faktiskt orkar ägna sig åt kostsamma aktiviteter. Men många väljer alltså att inte spara något uttag av tjänstepension till senare.
En anledning till det är risken att inte leva särskilt länge, och därför vill många vara säkra på att faktiskt få ta del av hela sin tjänstepension. Sedan kan dessa pengar antingen spenderas direkt eller läggas undan i eget sparande.
De allra flesta lever dock betydligt längre än fem eller tio år som pensionär. För den som då tagit ut hela sin tjänstepension, utan att spara, innebär det ett stort inkomstbortfall när enbart den allmänna pensionen och eventuell privat pension återstår. För den som då inte har förberett sig genom besparingar eller lägre levnadskostnader kan det innebära svårigheter för den enskilde att ha råd med tillvaron.
En sådan situation, då en person medvetet eller omedvetet gör av med sin tjänstepension i förtid, riskerar dessutom att drabba samhället i stort. Detta om personen i fråga till exempel inte längre har råd att betala egenavgifter för sjukvård eller äldreomsorg. Om den som gjort av med sin tjänstepension på kort tid dessutom saknar andra tillgångar öppnar det för utnyttjande av bostadstillägget.
Förmåner som bostadstillägg och låga brukaravgifter för äldreomsorg är till för de pensionärer som har låg inkomst från början, inte för de som faktiskt har en ordentlig tjänstepension att disponera. Att välja hög inkomst under ett visst antal år är helt upp till var och en, men då krävs också ett ansvar för att bidrag och förmåner inte utnyttjas när pengarna väl tagit slut.
Eftersom trenden med fler korta uttag av tjänstepension är tydlig finns det anledning att anpassa ersättningssystemet. Detta för att hindra utbetalningar till vissa som medvetet planerar för att utnyttja samhällets förmåner, eller de som ansvarslöst slösat bort sina tillgångar utan en tanke på morgondagen.
Till exempel bör bostadstillägget ta hänsyn till tidigare förbrukad tjänstepension. En annan rimlig åtgärd är enhetlig avgift för äldreomsorg, som annars baseras på personens nuvarande inkomst.
Pensionärer är inte bara vuxna, utan också den grupp i samhället som har lång erfarenhet av att vara vuxna. Därför är det rimligt att kräva att dessa personer klarar av att ansvara för sitt uttag av tjänstepension, utan att utnyttja systemets förmåner. Dessa bidrag ska enbart vara för dem som aldrig hade valet att leva gott i början på pensionen. (SNB)