Få blir rika på förvärvsarbete i Sverige. Att äga sin egen bostad och ta del av dess värdeökning är i stället den möjlighet en del har att spara ihop lite pengar under en livstid. Men när det blir allt mer svåruppnåeligt för många att äga sin bostad riskerar en allt bredare klyfta att uppstå mellan de som redan är etablerade på bostadsmarknaden och personerna som står utanför. De visserligen välmenade amorteringskraven som har införts för att dämpa hushållens belåning riskerar på så vis att få långsiktigt negativa effekter, eftersom det stänger ute allt fler från bostadsmarknaden.
Att det kan vara svårt till och med för en person med fast inkomst att köpa en bostad kan anas i nyligen publicerad statistik från Länsförsäkringar fastighetsförmedling. Den genomsnittliga årsinkomsten i riket, som är cirka 280 000 kronor, räcker generellt till 7 kvadratmeter i en bostadsrätt eller 11 kvadratmeter i villa.
Visserligen är det stora prisskillnader i landet. I de värmländska orterna Hagfors, Grums och Filipstad kan den lokala årsinkomsten räcka till runt 40 kvadratmeter i en villa. I Karlskoga, Kristinehamn och Mariestad ger lönen runt 20 kvadratmeter villa. Och i städerna Luleå, Karlstad, Skövde och Västervik ger årsinkomsten runt 15 kvadratmeter. I de tre storstäderna rör det sig om ynka 6–7 kvadratmeter. Även om statistiken enbart är baserad på försäljningar i slutet av 2018 så ger den en förhållandevis tydlig fingervisning om läget. Generellt stiger priserna ju större orten är. Men överlag är priserna höga, trots att de har fallit.
Från toppnoteringarna under år 2017 till och med december 2018 noteras betydande prisfall i flera städer. Värst är nedgången i en del ledande regionstäder, enligt statistik från Mäklarhuset som har publicerats i Dagens Industri (28/2). I Linköping är nedgången under perioden 18,8 procent. I Jönköping har bopriserna fallit med 16 procent och i Uppsala är nedgången 15,1 procent. I riket som helhet noteras ett prisfall på 7,2 procent sedan augusti 2017. Därmed verkar amorteringskravet ha haft effekt – även om det har skett på bekostnad av dem som har gått in sent på bostadsmarknaden. Och en grupp som kan vara särskilt utsatt är nyblivna barnfamiljer, som har varit nödda och tvungna att skaffa ett större boende. Även om ensamstående och unga generellt är de grupper som har svårast att köpa en bostad.
Hela situationen pekar också på hur komplex bostadsmarknaden är – för många personer och familjer fyller bostaden både funktionen som ett hem och en investering. Beslut om bostadsaffärer fattas ofta utifrån personliga omständigheter, samtidigt som affärerna många gånger också är avgörande ekonomiska investeringar under en livstid.
Med dagens höga bostadspriser blir många bostadsköp ett livsprojekt. Efter ett köp återstår långa amorteringstider. En lång avbetalning lär dock vara en bättre sits än att stå helt utanför den ägda bostadsmarknaden, som i längden åtminstone tillåter svensken att skrapa ihop lite pengar under en livstid. (SNB)