Stämningsfullt. Skådespelaren Anders de Wahl är en legend inom teatervärlden. Hemma hos honom firade man nyår genom att läsa Tennysons dikt i översättning av vännen Edvard Fredin. Det tyckte Skansens chef Hazelius lät så stämningsfullt att han ville att man skulle läsa dikten på Skansen.
Det första året 1895 var det dock inte Anders som läste. Inte heller året därpå för då var det snöstorm och inställt. Först 1897 började Anders de Wahl sin långa karriär som uppläsare av Tennysons/Fredins Nyårsklockorna, som inleds med de för oss i radio- och tv-åldern så välkända raderna:
Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
Mot rymdens norrskenssky och markens snö;
Det gamla året lägger sig att dö...
Ring själaringning över land och vatten!
Dikten skrevs redan 1850 och är den för vilken Tennyson är mest känd hos oss. Den gavs ut i översättning 1890, ett är efter översättaren Edvard Fredins bortgång. Sedan 1895 har den varit ett stående inslag på Skansen. Under perioden 1934 -1955 lästes den av Anders de Wahls i radion. Efter hans död 1956 låg traditionen nere för att återupptas 40 år sedan av SVT som gav uppdraget till skådespelaren Georg Rydeberg som läste dikten mellan 1977 och 1982. Han har följts av flera skådespelare bland dem Jarl Kulle och Margareta Krook.
På nyårsnatten ringer klockorna in det nya året. Att vaka in nyåret med klockringning har vi gjort i radion sedan 1927 och från 1950 med inringning av Sveriges alla domkyrkor vilket till en början kommenterades av radiolegenden Sven Jerring. Traditionen lever fortfarande kvar i radion och är för många en del av nyårsfirandet.
Ett nytt år innebär ett avstamp och en resumé över gångna tider. Man blickar tillbaka som man till exempel gjorde i tidningen Idun 1894, året innan Nyårsklockorna för första gången lästes på Skansen. I artikeln undrar man över vad den gamla tiden tagit vägen ”då spinnrocken surrade framför brasan och den flitiga husmoderna drog den fina tråden genom sina händer ... för oss barn av nyare tid förefaller det nästan som en saga ... hur annorlunda har det inte blivit nu när mekanikens konst trätt i stället och undanträngt det enkla handarbetet”, skriver Henriette Goldschmidt, som välkomnar förändringen eftersom den ger kvinnan mer tid att ägna åt sig själv.
Vid nyår ser man fram mot nya tider och vill gärna veta hur framtiden ser ut. Tidningar brukar ge ut årshoroskop och för den som vill veta vem den tillkommande blir finns flera tips. Ett av dem berättar Jan-Öjwind Swahn om i ”Den stora julboken”som handlar om gamla seder och bruk. Det är bara att gå ut och niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp versen: God dag, nyårsny, Säg mig vems bröd jag ska baka, Vems säng jag ska bädda, Vems barn jag ska föda.