Mötet mellan barockmästaren J S Bachs berömda verk Goldbergvariationerna och Andreas Borregaards accordeon skedde i lördags och på onsdag blir det mer musik, då med violasten Patrik Eriksson i Vårfrukyrkan.
Andreas Borregaard har spelat accordeon alltsedan barnsben i hemstaden i Danmark och har studerat på Det Kongeliga Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Han var den förste accordeonisten någonsin som blev antagen till den prestigefyllda Guildhall School och Music and Drama i London. Idag anses han vara en av världens mest intressanta unga accordeonister.
Goldbergvariationerna, Aria med olika variationer som verket egentligen heter, skrevs ursprungligen för cembalo och betraktas som en milstolpe inom västerländsk konstmusik. Det sägs att det skrevs för att spelas som ”gonattmusik" för en greve med sömnproblem av cembalisten Johann Gottlieb Goldberg (som lär ha varit elev till Bach). Och kanske var det så, men Bach själv kallade aldrig sitt mästerverk för annat än Aria med olika variationer. Historien (myten) har sina rötter i en Bach-biografi skriven 1802 av J N Forkel, 60 år efter Bachs bortgång.
– Men visst är det en bra historia, sa Andreas.
Goldbergvariationerna inleds med den melodiösa och meditativa arian som onekligen för tankarna till ”vaggsång”, harmonisk och rogivande. Den följs av de 29 variationerna som varierar från det stillsamma till det mer dramatiska ibland med inslag av folkmusikalisk taktfasthet och dansanta rytmer. Med sin genialiska, nydanande uppbyggnad har verket imponerat världen över och har bland annat förekommit som ledmotiv i filmer.
Att få lyssna till Goldbergvariationerna på accordeon i Andreas Borregaards så initierade och inkännande tolkning var en mycket speciell upplevelse. Han förenade instrumentets klangvärld, en symbios av cembalons och orgelns, Bachs huvudinstrument, och vidgade och förnyade upplevelsen av detta mästerverk.
Mer musik blir det redan på onsdag med violasten Patrik Eriksson i Vårfrukyrkans lunchmusik tillsammans med Jonas Marmbrandt. Patrik Eriksson är dirigent för Enköpings Blåsorkester och undervisar i violin- och violaspel på Kulturskolan, där han leder skolans symfoniorkester. Han är medlem i Weberkvartetten, som sedan 2005 turnerat i Sverige och utomlands och har samarbetat med musiker som Martin Fröst, Jakob Koranyi, Staffan Scheja, Jeanette Köhn och Eric Ericsons kammarkör.
På programmet står musik av Bach, Liszt samt filmmusik. Vi får höra Sats 1 ur sonat nr 3 BWV 1029 av J S Bach, Romance Oubliée av Liszt, Song for Sienna av Brian Crain (ur album för piano och violin) och Cinema Paradiso av Morricone (italiensk dramafilm från 1988).