Extra kulturmiljard "en bra bit på vägen"

Regeringen föreslår 1,3 miljarder kronor extra till kulturen i budgeten för nästa år. De olika satsningarna behövs både på kort och lång sikt, enligt kulturminister Amanda Lind (MP).
–Behoven är väldigt stora, med det här kommer vi en bra bit på vägen, säger hon till TT.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) på en pressträff där hon presenterade budgetsatsningar inom kulturen.

Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) på en pressträff där hon presenterade budgetsatsningar inom kulturen.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Kultur2021-09-14 07:40

Enligt kulturminister Amanda Lind är den föreslagna budgeten på området "den största någonsin i Sverige", sett till andel av statsbudgeten. Satsningarna behövs för att kultursektorerna ska kunna återhämta sig på kort och lång sikt, sade hon på en presskonferens på tisdagsmorgonen.

– 2020 fördelade vi 2,5 miljarder och 2021 3,7 miljarder kronor i riktade krisstöd till kulturen. Det här är stöd som saknar motstycke, men det gör ju också krisens omfattning, säger Amanda Lind.

Krisstöd

Kulturbudgeten uppgår till sammanlagt 10,1 miljarder kronor för 2022. 745 miljoner kronor går till stimulansstöd inom kultursektorn och kommer att hanteras av Kulturrådet. I höständringsbudgeten för 2021 märks också ett särskilt anslag på 95,7 miljoner kronor till statligt finansierade institutioner såsom Dramaten, Moderna Museet och Vasamuseet.

Mikael Brännvall, vd för Svensk scenkonst, är positiv till de föreslagna stimulansåtgärderna.

– Det är positivt att man satsar på scenkonsten och kulturen efter ett och ett halvt år av nedstängningar, det behövs kraftiga åtgärder för att verksamheterna ska komma igång så fort som möjligt igen, säger han.

20 miljoner kronor per år 2022 och 2023 avsätts till digitalisering för olika museer, något som enligt Lind är "en fråga om allas lika tillgång till vårt kulturarv".

Filmproduktion

Regeringen satsar även på ett så kallat produktionsincitament för film på 100 miljoner kronor, något som ska underlätta filminspelningar på hemmaplan. När Tillväxtverket 2017 presenterade en utredning om denna produktionsrabatt för företag i filmbranschen så föreslog man dock att det skulle avsättas 300 miljoner.

– Nu har vi 100 miljoner avsatt permanent och vi ska införa produktionsincitament för film, det är jag väldigt glad för, det är en efterlängtad reform, säger Amanda Lind.

TT: Ska man se det här som en början?

– Man ska se det som att nu har vi medel för att kunna utveckla och införa produktionsincitament, sedan ska vi naturligtvis utvärdera och analysera omfattningen och behoven.

Film i Västs vd Mikael Fellenius är en av dem som länge engagerat sig i frågan om att införa produktionsrabatter i Sverige. Han ser beslutet som "mycket glädjande".

"Det innebär att Sverige får ett efterlängtat finansieringssystem som kommer att gynna hela den svenska filmnäringen. Nu får Sverige äntligen likvärdiga konkurrensvillkor som övriga Europa", säger han i ett pressmeddelande.

Extra till SFI

Även Eva Hamilton, ordförande för Film- och tv-producenterna, gläds över dagens besked trots att summan för produktionsincitamentet är lägre än de 300 miljoner som föreslagits.

– Nu kommer det att finnas en infrastruktur på plats, vilket finansdepartementet länge har motsatt sig. Det gör att vi har goda förhoppningar om att den summan kan höjas längre fram, för det är i underkant, säger hon.

Filminstitutet, SFI, får ett extra anslag på 55 miljoner kronor.

"Nu kan vi pusta ut för tillfället och fortsätta vårt intensiva arbete för filmen. Pandemiåret har inneburit påfrestningar som aldrig skådats tidigare", säger SFI:s avgående vd Anna Serner i ett pressmeddelande.

Calle Nathanson, vd för Folkets Hus och Parker, välkomnar regeringens kultursatsningar, men understryker samtidigt att krisen inom kultursektorn inte är över ännu.

"Återstarten kommer att kräva en monumental kraftansträngning för alla inblandade", säger han i ett pressmeddelande och framhåller att han nu med "stort intresse" väntar på presentationen av den så kallade återstartsutredningen, som ska komma i slutet av september.

Fakta: Budgetsatsningarna inom kulturområdet i urval

Regeringen föreslår att 940 miljoner satsas på det fria kulturlivet.

75 miljoner kronor avsätts under 2022 för att förstärka satsningen Stärkta bibliotek.

Riksantikvarieämbetet tillförs 10 miljoner kronor årligen under åren 2022–2024 för att "möta ett omfattande behov av stöd till vård och utveckling av kulturmiljöer över hela landet".

95,7 miljoner kronor till vissa statligt finansierade kulturinstitutioner (ur höständringsbudgeten för 2021): Kungliga Dramatiska teatern AB, Statens museer för världskultur, Nationalmuseum, Statens historiska museer, Moderna museet, Naturhistoriska riksmuseet, Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem, Stiftelsen Thielska galleriet, Stiftelsen Judiska museet, Ájtte, Svenskt- fjäll och samemuseum och Zornsamlingarna.

De centrala museer som är myndigheter samt Statens musikverk tillförs medel för digitalisering av kulturarvet och utveckling av digitala tjänster. Myndigheterna föreslås tillföras 20 miljoner kronor årligen för 2022 och 2023 för ändamålet.

De centrala museer som är stiftelser förstärks med 20 miljoner kronor för 2022, varav 15 miljoner kronor föreslås gå till Skansen.

Naturhistoriska riksmuseet tillförs 15 miljoner kronor årligen från och med 2022 för att samordna pollenövervakningen i Sverige.

Riksarkivets förvaltningsanslag förstärks med 23 miljoner kronor under 2022.

Stiftelsen Föremålsvården i Kiruna förstärks med fyra miljoner kronor från och med 2022.

100 miljoner kronor avsätts permanent för att införa och utveckla produktionsincitament för film.

100 miljoner kronor i en permanent satsning på kultursamverkansmodellen.

30 miljoner kronor till Statens historiska museer för att inrätta ett Förintelsemuseum.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!