I debatten kan man få intryck av att de 5 800 personer som hittills dött i covid-19 skulle vara pigga och krya om vi sluppit pandemin. Så är det naturligtvis inte.
Dödligheten på äldreboendena är normalt hög. Ett år efter inflytt på ett särskilt boende har 41 procent av männen och 29 procent av kvinnorna avlidit. Undersökningen från Östergötland bekräftar att många av dödsfallen, där covid-19 angetts som dödsorsak, skulle ha skett i alla fall. För majoriteten av dem var inte ens covid-19 den avgörande dödsorsaken.
Visst har det förekommit att även yngre personer har avlidit med covid-19. Men de är få och i samhället finns andra dödsfall som skulle kunna undvikas med enklare åtgärder än vad som tas till för att stävja pandemin. Några exempel är: Rökning som, enligt en rapport från Socialstyrelsen dödar 12 000 om året. Luftföroreningar beräknas enligt olika forskningsrapporter döda mellan 7 600 och 8 000 personer varje år. Ungefär 2 000 personer dör av medicinska diagnoser kopplade till alkohol.
Den viktigaste effekten av coronapandemin är i stället hur det har påverkat vården. En stor del av vårdens resurser har använts till vård av patienter med covid-19. Den planerade vården har i princip legat nere under pandemin. Det kommer att ta lång tid att beta av köerna.
Dessutom är det många som nu tvingas jobba hemma som kan berätta att mobilens stegräknare ger nedslående resultat i coronatider. Och stillasittande är en stor orsak till ohälsa och för tidig död.