Demokrati
Demokratin har sina djupaste rötter i antikens Grekland. Där hade alla fria män rösträtt redan på 400-talet f Kr. Eftersom kvinnor och slavar saknade rösträtt, kunde ändå bara ungefär en tiondel av befolkningen rösta. Den grekiska demokratin var alltså inte vad vi menar med demokrati i dag. Alla röstberättigade hade dock lika rösträtt, en röst var. Eftersom rösträtten således var knuten till individen, räknar vi ändå den grekiska statsformen som en förebild för dagens demokrati. Även själva ordet demokrati har sitt ursprung i grekiskan, för demokratia kommer av demos folk och kratein härska. Det betyder alltså folkvälde.
Kapitalism
Det latinska ordet caput betyder huvud. Härav bildades adjektivet capitalis, huvudsaklig, framstående, utmärkt, och i medeltidens latin tillkom substantivet capitale egendom, rikedom. I franskan blev detta capital med betydelsen ’fond, som ger avkastning i form av ränta’. Senare kom ordet att användas om produktionsmedel och tillgångar av alla slag, som ger avkastning. Till svenskan kom ordet kapital på 1610-talet.
Termen kapitalism började användas mer allmänt på 1860-talet. Den betecknar ekonomiska system, där kapitalet till största delen finns i privat ägo, och där marknadskrafterna tillåts påverka produktionens inriktning och omfattning.
Kommunism
År 1840 lanserade den franske socialisten Cabet ordet communiste, en nybildning efter det latinska communis gemensam. Det gemensamma ägandet var ju också en grundtanke i kommunismen. Redan året därpå möter man ordet kommunist hos den tyske samhällsskildraren och poeten Heinrich Heine, och 1848 gav Karl Marx och Friedrich Engels ut ”Det kommunistiska manifestet”.
Konservatism
Konservera betyder ju bevara. Det kommer från latinets conservare som har samma innebörd. Som politisk term tillkom conservative i England på 1830-talet som beteckning för politiker, som ville värna traditionella värden och bevara de bestående samhällsförhållandena, i motsats till de mer reforminriktade liberalerna. På motsvarande sätt har konservatismen framträtt vid olika tillfällen och i olika former i många länder som en återhållande kraft i samband med större samhällsförändringar.
Liberalism
Det var inte bara i England, som liberalismen framträdde som en politisk ideologi med krav på samhällsreformer, som gav större frihet för den enskilda människan. Under 1800-talets första årtionden möter man liberalismen också i många andra europeiska länder t ex Spanien, Frankrike och Sverige. Ordet liberal kommer av latinets liber fri och det därav bildade liberalis, som betyder frisinnad, ädel, hederlig, human. Vi fick ordet från franskans libéral och tyskans liberal. Bland språkforskarna råder olika uppfattningar om, var ordet liberal först användes – i Spanien, England eller Frankrike.
Socialism
Ordet social finns i vårt språk belagt för första gången i adelsståndets protokoll från år 1800. Vi fick ordet från franskans social och tyskans sozial. Den franske filosofen Rousseau hade år 1762 använt ordet i titeln på sin berömda bok ”Du contrat social”, Om samhällsfördraget. Franskan hade hämtat ordet social från latinets socius deltagare, kamrat, medbroder, bundsförvant och socialis sällskaplig, förbundsinriktad.
Härav bildades i franskan 1831 ordet socialisme. 1848 har vi det första belägget för ordet socialism i svenskan, närmare bestämt i tidningen Snäll-Posten, som grundades just detta år och som numera är mera känd som Sydsvenska Dagbladet.