Sneglar i kalendern och ser att det är köttbullens dag. Och vill dela med mig att ett väldigt gott tips.
I över 45 år har jag till jul ätit köttbullar rullade på samma recept. De är helt ljuvliga. Små, små som bara smälter i munnen. Det finns ingenting annat i matväg jag ser fram emot lika mycket, som jag ser fram emot julköttbullarna.
Det är min mamma som varje år dagen innan julafton plockar fram det gamla skrynkliga receptet. Hon brukar sucka lite glatt över att det tar sån tid att rulla dem så små. Men de smakar inte likadant om de görs större.
Det är lite blandfärs och grädde på ett hörn och så ska den "hemliga ingrediensen" i smeten. Den kanske inte är helt unik men många blir ändå förvånade över att den ska förvandla en köttbulle till gudomligt god och har inte hört talas om den förut.
Från början var det nog en matsked som skulle i enligt receptet. Med åren har vi nog tömt spadet från en hel burk ibland. Jag pratar om ansjovisspad. Ja, ansjovis. Från den där rosa burken jag absolut inte skulle äta något annat från, för jag gillar inte ansjovis.
Det ger en väldigt speciell sälta till köttbullarna som jag aldrig skulle klara mig utan. Så himla gott. Prova.
Köttbullarna som blir över från julbordet ska ätas direkt från kylskåpet. Man ska springa och smånalla som det heter, och njuta av varenda en. Filosofin är att inte göra för många, de ska bara räcka ett par dagar. För man ska bli riktigt besviken när de tar slut. Och längta till nästa jul.