På mitt skrivbord blir det alltid liggande en bunt med dagstidningar.
På måfå drog jag en tidning ur högen, för att se vad som skrevs om företagandet i Enköping under en enda dag i april. Kort sagt, hur hälsotillståndet just då var hos det lokala näringslivet. Ett hälsotillstånd som inte enbart berör företagarna, utan oss alla, i form av varuutbud, tjänster och annat vi behöver. Idag och i morgon.
Det kommer nämligen en morgondag, när vi förhoppningsvis småleende kan se tillbaka på den tiden när vi hamstrade toalettpapper.
Se där – EP torsdagen den 9 april. Inför påsken, på en extra förstasida, har chefredaktör Anette Östlund skrivit de kloka orden ”Det finns alltid de som har det värre”.
Sant, så sant. Jag börjar bläddra:
Den vanliga förstasidan har en artikel om närproducerat, den här gången ägg. Ligger i tiden, också före coronan.
Bläddrar förbi texter om inställda påskgudstjänster, och en gammal människas död på Liljegården.
Strax därunder, rubriken ”Minskat resande – mindre godis”. Godisgallerian förlorar bilburna kunder. Illa. Sidan därefter värre ändå: ”Skoaugust stängt efter konkurs”.
Innan bläddrandet är över höjer jag på ena ögonbrynet: En stor bild på fyra herrar runt ett mikrofonstativ – Micke Ahlgrens orkester. Rubriken: ”Dansbanden kräver stöd i coronakrisen”.
Slutligen en pytteliten kungörelse: ” Konkursbeslut, Bistro Terrassen Kungsgatan 14, Enköping”.
Ett axplock från en enda dag i en tid som vi alla kommer att minnas på vårt eget sätt. Men något hade vi gemensamt – både medmänniskor och företag: Målet att klara oss till morgondagen.