Då presenterar SCB, Statistiska centralbyrån, sina halvårssiffror för befolkningsutvecklingen.
Att växa är en sak, hur vi växer en annan.
Förra året flyttade 2 753 personer till Enköpings kommun, 2 075 flyttade ut. 555 föddes och 399 dog.
Ungefär var tionde av oss dryga 45 000 är nyinflyttad till vår växande kommun sett i ett tvåårsperspektiv. Lek med tanken och lägg till ett decennium.
Vilken förändring ser vi inte då här, med Sveriges bästa arbetsmarknad på pendlingsavstånd?
Visst flyttar en och annan gammal Enköpingsbo tillbaka till barndomsstaden, kanske för att bilda familj eller pensionera sig, men för andra är Enköping något man tidigare bara har kört förbi och som kallas "Sveriges närmaste", där man varit med på en idrottscup eller stan med attraktivt läge lagom nära Stockholm.
Tre trettonvåningshus, två ishallar och planer vid Korsängsfältet, möjligheternas tomt vid torget (där det visst låg ett hotell för länge sedan), tätorten Bredsand som snart växt om Örsundsbro och en massa gårdsbutiker nära stan. Så har det väl alltid sett ut, eller..?
De flesta av oss har haft mer tid att vistas nära den egna ytterdörren under våren och sommaren och upptäckt sådant vi inte hittat tidigare, kanske omvärderat tillvaron i alla fall lite grann.
Onekligen ett drömläge för hemmablinda. En kunskapsbank att fylla på redan i helgen. Med lokal mat, nära motion eller butiksbesök, kanske?
Vilket Enköping har vi om två eller tio år? Vi kan påverka en hel del. Ibland mer än vi tror.