Den 25 december firade romarna den obesegrade solens fest, men när kristendomen hade segrat i det romerska riket på 300-talet, beslöt kejsare Konstantin den store att i stället förlägga firandet av Jesu födelse till den 25 december och därmed ersätta den seglivade hedniska festtraditionen med en kristen glädjefest.
Nu har ju hela december blivit något av en glädjefest. Här har vi några exempel på det vi kan glädja oss åt i december.
Advent
Ordet advent har funnits i vårt språk alltsedan 1200-talet. Det kommer från latinets adventus som betyder ankomst och syftar på Jesu Kristi ankomst till världen. Vi har ordet i exakt samma form i engelskan, tyskan och franskan, medan italienskan har avvento och spanskan Adviento.
Adventsstjärna
Eftersom ordet finns belagt 1934, torde dessa vackra fönsterstjärnor ha funnits alltifrån 1930-talet. Stjärna heter på latin stella, i en ursprungligare form sterla. En del språkforskare påstår, att stammen ster kommer från grekiskans astér, som har samma betydelse. Vi känner igen ordet som namnet på trädgårdsblomman aster. Stammen ster känner vi också igen i tyskans och engelskans ord för stjärna, Stern resp star. I vårt språk har e-ljudet i ster redan i fornsvenskan blivit jä och vi har fått stjärna - på samma sätt som e-ljudet i engelskans help blivit hjälpa och tyskans Herz blivit hjärta. Här har vi alltså förklaringen till den märkliga stavningen av stjärna.
Lucia
Lucia är den feminina formen av det romerska mansnamnet Lucius. Ljusdrottningens namn kommer av det latinska ordet lux med genitivformen lucis som betyder ljus.
Ljus
Ordet ljus kommer från en indoeuropeisk ordrot med betydelsen lysa och är besläktat med latinets lux och lumen som betyder ljus, ljussken. Substantivet ljus har utvecklats från adjektivet ljus enligt forskarna.
I danskan och norskan har vi ordet som lys. Franskans lumière visar påtaglig släktskap med latinets lumen, medan man i tyskan valt Licht och i engelskan light.
Julgran
Enligt Nationalencyklopedin kan seden att ta in en julgran och sätta ljus i den spåras tillbaka till 1660-talet, närmare bestämt till furstendömet Pfalz i sydvästra Tyskland. Till Sverige kom seden på 1740-talet. Den började i högadliga kretsar och spreds sedan via herrgårdar, prästgårdar och förmögna borgerliga hem och har vid mitten av 1800-talet nått den breda allmänheten. Till en början var det alltid fråga om små granar, som placerades på bordet eller hängdes i taket, alltså något helt annat än våra dagars två meter höga granar, behängda med massor av prydnader såsom ljus och glitter, änglar och tomtar, pepparkakor och karameller och dessutom en fot på golvet och en stjärna i toppen.
Ängel
Det grekiska ordet ángelos betyder sändebud, budbärare. Via latinets angelus och fornfranskans angele har ordet kommit till franskan som ange och till engelskan som angel. Med de kristna missionärerna från England och kontinenten kom ordet in i vårt språk och blev i fornsvenskan ængil och sedan ängel.
Krubba
Vi har fått ordet från den medeltida lågtyskans krubbe, som i modern tyska blivit Krippe.
Engelskans motsvarighet heter crib.
Stjärna
Stjärna heter på latin stella och i en ursprungligare form sterla. En del språkforskare påstår, att stammen ster kommer från grekiskans astér, som har samma betydelse. Vi känner ju igen det som namnet på en vanlig trädgårdsblomma. Stammen ster går också igen i tyskans och engelskans ord för stjärna, Stern resp star. I vårt språk har e-ljudet i ster blivit jä och vi har fått stjärna - på samma sätt som engelskans help blivit hjälpa och tyskans Herz blivit hjärta. Här har vi alltså förklaringen till den märkliga stavningen av stjärna.
Tomte
Vår snälla och vänliga jultomte har sin föregångare i gårdstomten, en liten, grå, oberäknelig figur som bodde på gården. Han kunde t ex vara en avliden förfaders ande, som dröjde sig kvar vid gården, vid tomten. Ordet tomte förekom till en början mest som en förled i ord som tomtegubbe, gubben som höll till på tomten, men fick sedan sin kortare form tomte.
På grund av inflytande från Tyskland på 1860-talet kom den gamle gårdstomten dock att utvecklas till en Weihnachtsmann, julman, som gav julklappar till barnen. Genom sina många bilder och julkort bidrog också konstnärinnan Jenny Nyström i hög grad till att forma jultomten till den godmodiga gestalt, som vi alla lärt oss att älska. Ordet ”jultomte” förekom för första gången 1864 - som titel på en skämtsam jultidning.
Gröt
Gröten är en gammal rätt här i Norden, och detsamma gäller om ordet gröt. Det betyder egentligen någonting krossat eller grovmalet.
Rent språkligt sett är ordet besläktat tyskans Grütze, gröt, men också med engelskans great och tyskans gross, ord som båda egentligen betyder just grovkornig, grovmalen men som vanligen används i betydelsen stor.
Lutfisk
Nationalencyklopedin upplyser oss om att lut är benämning på lösningar, vanligen av alkaliska ämnen såsom kalium- och natriumhydroxid, soda och såpa, men även på lösningar som används i massaindustrin, upplysningar som kanske inte känns särskilt aptitretande.
Där får vi också veta, att lutfisk bereds av torkade filéer av långa, som blötläggs fyra dygn i vatten. Sedan tillsätts släckt kalk och soda. Efter ytterligare fyra dygn i denna lut sköljs fisken i rent vatten i flera omgångar. Hela processen tar lång tid. Därför brukade man på självhushållets tid lägga lutfisken i blöt redan den 9 december, på Anna-dagen.
Lutfisken är känd på kontinenten redan från slutet av medeltiden, men nu äts den bara i Norden. Förr förekom lutfisken som festrätt vid många olika helger och högtider, men nu tillhör den framför allt julbordet.
Källor: Elof Hellqvist, Svensk etymologisk ordbok, engelska, franska och tyska lexikon, Nationalencyklopedin