Häromdagen kom en nyhet att det blir vanligare att konsumera kultur för att kunna sova. Att fler vill lyssna på en poddcast, eller se en dokumentär i sängen just för att få kroppen att slappna av och falla in i den där dvalan som vi alla behöver för att orka nästa dag.
Sedan ett par år tillbaka somnar jag nästan alltid just på det sättet. När jag och min sambo sagt godnatt till varandra tar det endast tre sekunder innan hon somnat och är omöjlig att väcka. Jag å min sida behöver längre tid, minst en halvtimme för att kunna smälta dagens intryck och slappna av och ofta blir går det snabbare att somna om jag lyssnar på en podcast eller ser en TV-serie.
Under de år som jag har fallit i sömn på det här sättet har en del kultur som avslappnande klassisk musik varit bra medan dokumentärer ofta inte har gett så bra resultat. Nu senast försökte jag somna till SVT:s nya dokumentär om Killinggänget vilket slutade med att Robert Gustavsson hemsökte mig och försökte förklara något på göteborgska i drömmarna.
Jag har också försökt somna till skräckfilm, vilket självklart slutade med att jag fick mardrömmar. Kommer nog att hålla mig till avslappnande framöver, det blir lättare så.