Sicket skrytbygge muttrar någon. Kunde man inte ha lagt 550 miljoner på något annat? Och jo, jag har själv tänkt tanken att en snygg parkett i ek och ett snurrande konstverk inte nödvändigtvis gynnar elevernas lärande nämnvärt.
Men jag har tänkt om. Det är klart att det viktigaste av allt, ungdomars utbildning, ska manifesteras i en vacker byggnad. Det är till och med riktigt kaxigt av kommunen att våga göra det. Ett bygge av den här kalibern väcker nämligen förväntan, det lägger ribban och det ställer krav på ett innehåll, en verksamhet, lika vacker och genomtänkt som själva byggnaden.
Hur skulle det se ut om en kommun som satsar så mycket på en skolbyggnad inte bryr sig om vad som försiggår innanför fasaden med skärmtegel, under taket med solpaneler eller i korridorerna med rundade hörn av ljust trä. Hur skulle det se ut om det nya skolbiblioteket med stora glaspartier mot entrétorget bara har vackra hyllmeter men varken böcker eller bemanning.
Minst 4000 besökare var på plats när det var öppet hus på nya Westerlundska häromsistens. Minst 4000 nyfikna och intresserade, som kom, såg och som kommer att hålla ögonen på och noggrant följa vad som händer när skolan tas i bruk i höst.
Det ser ut som en högskola, sa en av besökarna. Och det gör det faktiskt. Entréhallen är stor och rymlig, öppen och ljus. Skolans hjärta, ett centralt nav, enligt arkitekterna. Det ligger nära till hands att raljera över arkitektformuleringarna men jag väljer att tolka det som en möjlighet, åtminstone som en åsiktsförklaring.
Tänk om det kan vara lika högt i tak i diskussioner och debatter som det är i trapphallen. Om drömmar verkligen kan födas i skenet av den snurrande, lysande cylindern som är del av konstverket All Machines Are Dream Machines.
Tänk om gymnasieskolan, inte bara fysiskt, verkligen kan vara en mötesplats för människor med olika bakgrund och åsikter och en angelägenhet för hela Enköping.
Tänk om 1600 gymnasieelever känner att de är värda att satsas på, att deras utbildning är värdefull.
I skolans aula ska kommunfullmäktige att hålla sina möten. Oftast på kvällstid men ibland hela dagar. Ledamöterna kommer med andra ord enkelt att kunna slå sig i slang med gymnasieeleverna och vice versa. Politikerna kan med egna ögon se resultatet av nedskärningar eller satsningar och med egna öron höra vad ungdomar längtar efter eller oroar sig över. Dessutom kommer eleverna att kunna lyssna på debatten, upptäcka att politiker också är människor och kanske till och med engagera sig i ett politiskt parti. Snacka om demokrati.
En liten kille i 10-årsåldern klev in i aulan under öppet hus och såg sig storögt om. Blickade ut över den enorma teleskopläktaren och undrade var han hade hamnat. Jag förklarade att här kommer gymnasiet att ha samlingar och shower och här kommer dessutom Enköpings politiker att fatta en massa beslut. Här ska jag stå en dag när jag blir president, konstaterade han och undrade om jag ville ta en selfie med honom.
Vi sträckte lite på ryggen både han och jag. Det här är byggnad som anstår oss, de unga som är Enköpings framtid och de äldre som ska lotsa dem på vägen. Ribban ligger högt. Nu gäller det att satsa på innehållet också.
Hoppet är vår vän och vi dess löften tro.