Snön låg slät och orörd på marken när jag knallade till jobbet i morse. Små, små fötter hade gjort en rännil i snön intill några buskar, kanske en lite morgonpigg mus som trotsade snöfallet.
Jag saknar de där bamsestora tassavtrycken som min hund gjorde. Och snöänglarna hon tillverkade när hon vällustigt rullade runt i nysnön.
Det är sju månader sedan hon med ålderns rätt tassade vidare till de sälla jaktmarkerna. Det blev som ett hål i tillvaron när hon försvann. Sakta fylls hålet igen av livet som bara händer, men jag undrar hur länge man kan existera utan en hund?
Alla håller såklart inte med. Hundar kan vara rätt så krävande, smutsiga tassar på golven, hår i soffan. Konkurrens om frukostmackorna och ständiga promenader i ur och skur.
Oj, vad jag saknar det.
Förr eller senare kommer en fyrbent vän att flytta in till mig igen. Men inte än, jag vill ha tid att dela med mig av till den nya.
Tills vidare kan man alltid låna en pälskling från någon som vill ta en paus i dammsugande och promenerande. Det ska jag göra i helgen och vi ska sätta tassmärken och göra snöänglar över hela Enköping.
För övrigt önskar jag er alla en riktigt trevlig helg!