Var och en skulle återvända till sin födelsestad. Detta var den första folkbokföringen.
Då färdades alla var och en till sin stad.
Så gjorde ock Josef. Han var av Davids släkt, så han lämnade Nasaret i Galileen i norra Israel och försökte ta sig till Davids stad, som heter Betlehem och ligger på Västbanken.
Det gick väl lite sisådär.
## Med sig hade han Maria, sin trolovade, som var havande.
Medan de voro på väg hände sig att tiden var inne att föda.
Det finns gränser för allt. Allt har sin tid, allt som sker under himlen har sin stund. Födas har sin tid och dö har sin tid.
Nu var det inte tid att gå över gränser hur som helst.
Fredsljuset från Betlehem var satt på sparlåga.
Att vända andra kinden till toppade inte rankingen.
## Visserligen är Guds vägar outgrundliga, tänkte Karl-Bertil Jonsson, men någon måtta på eländet får det väl vara. Han hade blivit en måttlighetens apostel.
## Karl-Bertil återvände än en gång till den lilla Mälarstaden. Den var inte så liten längre, men inte heller så stor som den trodde själv, tänkte Karl-Bertil sinistert.
Men det fanns fler rondeller nu.
Hans jobb var numera att köra bussar med nyanlända direkt till återvändandecenter. Tänk så det kan bli, tänkte han.
## De tre vice männen hade fått fast anställning som kommunalråd. De ville liksom inte ha kvinnor vid styret.
De försökte alla tre att ratta Enköpingsbussen. Det gick sisådär.
De hade svårt att orientera sig i det nya politiska landskapet. Överallt fanns det utmaningar i vägen.
En styrde åt höger, en ville åt vänster. Den tredje mannen påstod att han alltid styrde rakt fram.
De kom till en rondell. Han körde rakt över rondellen.
## Tarzan och Catarina tronade på minnen från fornstora dar, men precis före jul hade de fått en metamorfos och hamnat i vinnarhålet igen. Det var ett mirakel.
Nu unnade de sig en hemmakväll i Tillinge. Julafton var tävlingsfri.
De hade bjudit hästarna på julgröt och sig själva på glögg.
Julefrid rådde.
## Nuncio tänkte sällan utanför boxen. Han gav röst åt det osägbara.
Han hade hög svansföring och var stolt över sina segrar, men var också lyckad i aveln om han fick säga det själv.
## Karl-Bertil led av minnen från en kriminell uppväxttid.
Han började med att stjäla en knappnål från mamma. Det slutade med att han tog Bodens fästning.
## Maria, Josef och den förstfödde hade för ett par år sedan lämnat landet i norr. De sökte sina rötter.
Jesus hade i landet norröver startat en firma som förvandlade vatten till vin. Egentligen var det bara vatten.
Det hade blivit en succé, ända till dess att Socialstyrelsen hade bjudit sina anställda på det på julfesten och ingen hade blivit full.
Han anklagades för falsk marknadsföring.
Då var det var dags att lämna det skenheliga landet.
## Maria längtade stenarna där hon som barn hade lekt. Rötterna blir starka när det blåser, tänkte hon.
Och nog blåste det vid Genesarets sjö, det kunde inte ens den mest inbitna selot förneka.
## Josef tänkte ofta på Romarriket. Inte så konstigt, eftersom romarna en gång hade ockuperat Josefs land.
Han ville att hans land skulle vara fritt. Men den som är satt i skuld är icke fri.
## Julnattens köld var helt okej, månen vandrade sin tysta ban, torgbrunnen stod i sin, kyrkan på åsen var hackad av ransomware.
Några våtmarksaktivister hade satt sig i Stattgropen.
Några värdegrunder hade satt sig på en parkbänk i centrum.
Mörker rådde.
Missmodet stod som spön i backen.
I ett stall någonstans föddes ett litet hopp.
## De tre vice männen sökte en väg, en mening med sin färd, de var som pojkar som var trötta på att se ett hundår till komma.
Vägen kunde väl i sig räcka som mål, men de behövde ett ljus, en ledstjärna, en vision, något som var större än deras partier, något gemensamt, något som kunde inspirera dem att styra åt samma håll.
## Då stod plötsligt en Herrens räddande ängel framför dem på vägen och Herrens härlighet kringstrålade dem. De blevo mycket förskräckta.
Men ängeln sade till dem: Varen icke förskräckta. Se, jag bådar eder en stor glädje, som skall vederfaras allt folket.
Gån ut till folket och kommunicera glädjebudskapet. Jag fixar ett Kulturhus Joar! Var och en som inträder i detta välsignade hus ska bli sitt allra bästa jag!
Och det varde kultur.
## Folket jublade.
På stan gick röstberättigade omkring och drog från krog till krog. De dansade och log.
Se det var en riktig julenatt att minnas!
## Bara en sak till. God Jul och till människorna en god vilja.
Det kan behövas.