Oron för vad som skulle hända i gamla hemstäder i Bosnien fick bland andra Enköpingsbon Muhamed Ceric, med rötter i Prijedor i nordvästra Bosnien, och talaren Mehija Dzihic, som flydde från Sarajevo till Enköping, att samlas för att manifestera för fred på Stora torget i Enköping.
Tongångarna som utlöste kriget på 1990-talet har börjat höras på Balkan igen. Men ingen av dem som samlades på Stora torget i början på januari kunde ana att vi knappt två månader senare skulle ha ett nytt, blodigt storkrig i Europa..
Otänkbart eftersom lärdomarna av det bestialiska kriget på Balkan fanns färskt i minne.
Trodde vi.
Kriget på Balkan var inget krig mellan jämbördiga parter. De bosnienserbiska styrkorna hade tillgång till den jugoslaviska arméns hela arsenal. En armé som vid Jugoslaviens sammanbrott var världens fjärde största. Angripna bosnier och kroater tvingades till en början att möta flygangrepp och artillerield med hagelbössor och jaktgevär.
I Ukraina har de attackerade moderna vapen, men man möter krigsmaskinen Ryssland som hotar med en övermäktig numerär, massförstörelsevapen, kärnvapen och termobariska robotar, vidriga vapen som sätter eld på syret och suger luften ur lungorna på offren.
I Bosnien dog drygt 100 000 människor och över två miljoner människor drevs på flykt.
När Kriget i Ukraina summeras riskerar resultatet bli mycket blodigare än så.
Sommaren 1995 drog en bosniskserbisk armé in i staden Srebrenica.
Etnisk rensning och folkmord stod på agendan.
Enligt myndigheten Forum för Levande Historia mördades systematiskt mer än 8 300 pojkar och män, samtidigt som tusentals kvinnor och barn bussades bort för att etniskt rensa.
Den nederländska FN-styrkan i staden stod handfallen utan att göra något. Och resten av världen valde att blunda.
Det var ett folkmord världen först förstod vidden av när kriget var över. Det enda folkmordet i Europa efter andra världskriget. Det sista hoppades vi alla. Men förmodligen bara det senaste.
Vilka vidrigheter begås just nu i Ukraina som vi kommer att förstå vidden av först när Rysslands invasionskrig är över?
Engagemanget, kärleken och omtanken som Enköpingsborna visade under Bosnienkriget var stor.
Bosnier som flydde kriget fick en fristad och en ny framtid i Enköping. I dag är många av dem våra grannar, kompisar och kolleger.
När bilder på utmärglade krigsfångar i Bosnien kablades ut agerade restaurangägaren Osman Cuprija.
Osman fyllde lastbil efter lastbil med förnödenheter som Enköpingsborna var med och samlade in.
Tvål, schampo, mensskydd, blöjor, mat och vatten som Enköpingsbor skänkt togs tacksamt emot av flyktingar i tältläger utanför Split eller av Sarajevobor som bombades och belägrades i nästan fyra år.
Jag var på plats, både som journalist och FN-soldat. Jag träffade de drabbade och såg lidandet. Jag såg tacksamheten i en desperat förälders ögon över något så trivialt som ett paket blöjor. Eller hur många människor ett paket pasta kan mätta.
Den kärlek och omsorg Enköpingsborna visade bosnierna under 1990-talet kommer att behövas igen.
Den här gången för de drabbade på plats i Ukraina och flyktingarna som lyckas ta sig hit till Enköping.
Ett bra sätt att visa att staden är beredd är att sluta upp på torsdagens manifestation på Stora torget.