Bredsandsskogsgruppen har anmält Enköpings kommun till Justitieombudsmannen.
Gruppen har inte fått svar på ett antal frågor som skickats med mail till flera tjänstemän på kommunen.
Kommunen har som policy att besvara mail inom ett par dagar, vilket uppenbarligen inte alltid sker.
En anledning till att gruppen inte har fått svar från tjänstemännen anges vara att den har skickat samma meddelande till flera personer på kommunen och att ärendet har hamnat mellan stolarna. Ingen har tyckt att det har varit deras ansvar att svara. Det kan också bero på bristande kommunikation mellan tjänstemän och politiker.
## Det måste väl vara en av de enklaste sakerna i denna värld att Enköpings kommun inför en rutin för vem som ska besvara mail där flera personer står som mottagare.
Hur svårt kan det va?
Mitt förslag är att den som står överst på sändningslistan får antingen svara eller se till att någon annan gör det.
Eller be avsändaren att dra åt helvete om man nu tycker det, men jag skulle inte rekommendera det. Men det är ju ett ändå ett svar.
## Jag brukar inte skicka mail till kommunen. Jag brukar meddela mig på detta sätt (alltså i krönikeform) eftersom det brukar bita bättre, men jag inser ju att alla inte har den förmånen.
Men en insändare är inget dumt alternativ.
## Jag försöker svara alla som inte anonymt skickar brev, paket, mejl, sms eller andra meddelanden till mig.
Det får konsekvenser.
## En person som jag inte känner och mig veterligt aldrig har träffat skickade statistik om våldtäkter till mig.
Jag frågade honom (jo, det var en han) dels var han hade fått siffrorna ifrån, dels varför han hade skickat dem till mig.
Han svarade lite svävande på den första frågan (han visste inte om de stämde, ”men de verkar troliga”). Han hade med andra ord ingen aning.
Och på den andra frågan svarade han ”du fanns med på någon lista. Jag vet inte vilken”.
Hmmm. Mitt namn på en lista. Ska jag vara stolt eller orolig? Eller både och?
## Jag kanske är lite ute på djupt vatten, men det verkar vara lite väl mycket vattenpark just nu.
Den här vintern passar å andra sidan bra för vattenskidåkning.
## Turkiet måste vara världens mest lättkränkta land.
## När jag skriver detta är det oturligt nog fredagen den trettonde.
Just denna fredag har turligt nog inte en enda politisk nämnd i Enköping sammanträde.
Kanske finns det en avsikt med detta, ett slags vidskepligt säkerhetstänkande. Jag menar, vad skulle väl kunna gå fel?
## Gatstumpen från helvetet (biten mellan Kungsbron och Idrottsallén inne i Enköping) har fortfarande inte direkt hittat sin formtopp.
Den suktar efter asfalt.
## Jag håller med butikschef Fredric Knutson på Ica Maxi om att man inte ska lägga alla ägg i samma korg.
Det gäller inte bara just ägg vid salmonellasmitta, utan också vindkraft, solkraft, kärnkraft, vattenkraft, fusionskraft och vågkraft.
Eller att inte bara ha Ryssland eller Kina som leverantör av vad det än må vara för vara.
## Fördröjningarna av planerna på ett nytt Paushus och stängningen av delikatessbutiken Smak, båda belägna vid Stora torget, är naturligtvis två negativa händelser i kampen för att göra Enköpings centrum mer intressant för besökare.
Men Enköping behöver inte vinna tävlingen om att bli Årets stadskärna 2025. Det är egentligen helt oviktigt.
Det vi behöver är en bättre och roligare stadskärna varje år. Det är mycket viktigare.
## Det fanns gott om lediga p-platser i centrum även de helgveckor som det var gratis att parkera där.
## Det blir ingen sammanslagning av socialförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen.
Det var en idé som den tidigare kommundirektören Ulrika K. Jansson drev och när hon slutade så avtog entusiasmen för förslaget markant.
Rent språkligt kanske det var tur. Om inte annat så lär ju det beslutet ha sparat in på storleken på en del visitkort och namnskyltar.
## Bara en sak till. Den 21 april 1963 boxades Ingemar ”Ingo” Johansson sin sista match. Den tidigare tungviktsvärldsmästaren mötte då engelsmannen Brian London.
Ingo vann på poäng efter tolv ronder, men åkte på en riktig käftsmäll och åkte i golvet sekunderna före matchslutet. Han räddades av gong-gongen, som det brukat heta på boxningsspråk.
Så här löd Dagens Nyheters klassiska löpsedel:
”Vakna Ingo. Du vann!”
Så vitt jag har kunnat se så har ingen svensk tidning vågat ha den här formuleringen denna vecka:
Vakna Frida. Du vann!
Nu har en vågat.