Här pyntas torgbrunnen julfin.
Det har varit några dåliga år för alla som gillar snö. Vi har verkligen blivit svältfödda på vita jular i våra tassemarker i Mälardalen.
Men plötsligt händer det. Och det verkar som att detta har hänt nu i november 2023. Vi har inte ens kommit till advent. Ändå har vintervädret kommit och det ser ut att vara här för att stanna. Meteorologerna utlovar faktiskt en hyfsat lång period med minusgrader.
Torgbrunnen på Stora torget är faktiskt redan förberedd på lucia. Lussekronan är på plats.
Jag tar mig fram genom detta plötsligt vintriga Enköping. Julbelysningen över gatorna gör förvisso sitt till. Men den verkliga stämningshöjaren i det här fallet stavas S N Ö.
Att granen på torget råkar vara naken förtar ingenting av julstämningen.
För den som har bråttom från punkt A till punkt B kan givetvis snö ställa till en del. Det är det som är snöns själ. Snön tillåter inte att jag har bråttom. I ett snöigt landskap handlar det om att stanna upp och lyssna. Den som gör det upptäcker att det är mycket tystare än det brukar vara.
Enköping och Stora torget är ändå riktigt vackert under ett lager av snö.
Snön bäddar in stan och dämpar alla ljud på ett befriande sätt. Det blir inte bara ett lugnare tempo på gatorna utan även ett lugnare ljudlandskap.
Tänk på det nästa gång du svär över att du måste skotta fram bilen, inte hittar snöborsten och får använda dina bara händer för att få bort snön från bilrutorna innan du far i väg med andan i halsen och känslan av att inte hinna fram i tid.
Granen på Stora torget är naken. Endast tomten är vaken.