Insändare: Som vårdanställd känner man sig inte uppskattad

Det har varit många månader av blåsväder för den kommunala Vård- och omsorgen. 
En budget där man gått orimligt många miljoner back. Vilket resulterat i besparingskrav som påverkar personalen på golvet och vårdtagare i olika omsorgskategorier. Det ska vara samma kvalitet på vården som ges som tidigare. Men med mindre personaltäthet och mindre ekonomiska förutsättningar. 
Den ekvationen går inte ihop, om man inte vill öka sjukskrivningarna hos medarbetarna förstås. 
Att det kunde gå så fel med budgeten, visar att det är fler högre upp i ledet som borde avgå när man uppenbarligen inte har tillräckligt med kompetens för den position man sitter på.

Det är svårare än någonsin att anställa behörig personal. Ledningen försöker ta till andra åtgärder, istället för att fokusera på huvudproblemen: Arbetsmiljön, arbetsvillkoren, lönerna och det dåliga ryktet. Man behöver inte vara någon expert för att räkna ut att vettiga scheman och höjda löner skulle vara gynnsamt för att få fler att vilja jobba i vården. Vettiga scheman handlar inte bara om att utesluta delade turer.

Jag har jobbat i vården länge. Varit med och upplevt många förändringar i såväl arbetssätt och organisatoriskt. Mycket har gått framåt. Men det har också varit en nedåtgående utveckling i känslan hur man verkar se på sina anställda. Många av oss känner oss inte uppskattade, snarare som att vi är ett gäng marionettdockor. 

I mars i år fick jag svar på en tidigare insändare av tillförordnad förvaltningschef Mikael Gustavsson Roxell. Han delade inte min bild av att ledningen inte visar sig ute i verksamheterna. Att både han, politiker, kommunalråd och kommundirektören hade börjat besöka arbetsplatser i verksamheten och att man självklart skulle komma till min arbetsplats med.

Men det var visst inte så självklart. Det har nu gått 7,5 månad. Vi har inte hört något om ett inplanerat besök. Men det är ju lätt att ge välformulerade svar i media, för att måla upp en förskönad bild av verkligheten. 

Det är inte bara vård- och omsorgs budget som är ett stort misslyckande. Oavsett om du är kommundirektör, kommunalråd, politiker, förvaltningschef, verksamhetschef, resultatenhetschef eller enhetschef vill jag skicka med dig en tanke. Denna värdegrund om att Enköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsplats låter så fint i praktiken, men verkligheten ser annorlunda ut. När medarbetare uttrycker i media och avråder folk till att jobba i den här kommunen – då har ni misslyckats, i allra högsta grad.