Diabetessjuka blir nekade hjälpmedel
Många diabetessjuka blir nekade de hjälpmedlen de behöver. Det är ett resultat av den ekonomiska utvecklingen inom regionen, skriver företrädare för Diabetesföreningen.
Nu kommer signaler om att patienter har svårare att få tillgång till tekniska hjälpmedel, skriver företrädare för diabetesföreningen.
Foto: Magnus Ihreskog
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Under senare tid har vi fått in signaler från enskilda individer om att tillgången till medicintekniska hjälp drabbas av den tuffa ekonomiska situationen i regionen, och vi vet även att det ofta är mycket svårt för personer med diabetes typ 2 att få ta del av den nya och moderna tekniken. En ny medlemsundersökning från Svenska Diabetesförbundet bekräftar bilden, nämligen att många blir nekade de hjälpmedlen de behöver.
Bland de 3 600 personer med diabetes som har besvarat enkäten, så uppger sex procent med diabetes typ 1 att de har blivit nekade tekniska hjälpmedel som de behöver. Samma andel bland personer med diabetes typ 2 var tolv procent. I gruppen som inte har fått de hjälpmedel de efterfrågar uppger en av tre att vårdgivaren anser att det är för dyrt – denna andel är den samma i bägge grupper.
Riktar vi blicken mot Uppsala län så uppgår andelen som har blivit nekad tekniska hjälpmedel till åtta procent på totalen, men andelen är markant högre bland personer med diabetes typ 2 jämfört med personer med typ 1-diabetes. Detta även om exempelvis kontinuerliga glukosmätare gör vardagen enklare genom att underlätta och förbättra egenvården även för många med diabetes typ 2. Detta minskar i sin tur risken för allvarliga komplikationer över tid och akuta tillstånd, till följd av för låga eller höga blodsockervärden. Runt 70 procent av kostnaderna för diabetesvården går idag till att behandla komplikationer.
Ur mitt perspektiv bör tillgången till medicintekniska hjälpmedel för personer som lever med diabetes i Uppsala län därför skyddas även i kärva tider. Det är en investering som ger bättre hälsa för individen, samt bidrar till minskade samhällskostnader till följd av mindre behov av sjukhusbaserad vård för diabeteskomplikationer och besök på akutmottagningar.
De ansvariga regionpolitikerna bör säkerställa de ekonomiska medlen för dessa hjälpmedel även under ett tufft 2024, och inte minst se till att göra de nödvändiga investeringarna inom området framöver så alla personer, oavsett diabetestyp, kan leva ett så friskt liv så möjligt.