I höstas lovade finansminister Elisabeth Svantesson dyrt och heligt att välfärden inte skulle lämnas i sticket. Prognoserna var dystra men budskapet var tydligt från Tidöregeringen; staten skulle finnas där som en garant för att välfärden inte skulle rämna.
Tyvärr var det bara tomma löften. Nu duggar varslen tätt i välfärden, både i regioner och kommuner. Samtidigt varnar SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, för att fler varsel är på ingång. Dessa varsel kommer att ha förödande konsekvenser på en redan hårt prövad välfärd.
Stockholm, Sveriges rikaste region, har till följd av prisökningar, pensionskostnader, höga räntor och inte minst regeringens ekonomiska politik, ett underskott på en miljard kronor. I Sörmland har regionen varslat 700 tjänster om uppsägning. Region Västmanland har varslat 100 tjänster om uppsägning. I Värmland ska regionen dra ned på 750 tjänster och på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen ska hela 2 000 tjänster bort. SKR beräknar att regionerna kommer att gå med hisnande 24 miljarder kronor i underskott. Samtidigt inför flera regioner dessutom anställningsstopp och hyrstopp för att hantera underskotten. På så sätt går bemanningen från dålig till katastrofal.
Skellefteå, Hudiksvall, Eskilstuna och Katrineholm är alla exempel på kommuner som står inför stora besparingar inom skola och förskola. Färre personal förväntas ta hand om större barngrupper. Äldreomsorgen dras med försämrade scheman, färre kollegor och anställningsstopp samtidigt som personalbehovet är stort. Inte ens en kopp kaffe på jobbet är en självklarhet längre när budgeten ska vara i balans.
Vi som var med under 90-talskrisen vill varna för det stålbad välfärden står mitt i. Det kan undvikas men då krävs politisk vilja samt en regering och en finansminister som inte lämnar välfärden i sticket.
Därför kräver vi att:
- Regeringen skjuter till medel i vårändringsbudgeten för att rädda svensk vård och omsorg.
- Statsbidragen indexeras och räknas upp automatiskt i takt med kostnadsökningarna varje år.
- Statsministern håller sitt löfte om att ingen sjukvårdspersonal ska sägas upp.
Välfärden pressas från flera håll och nu står vi vid ruinens brant – ska välfärden inte raseras helt måste regeringen agera omedelbart.