11 december klockan 18.00. Äntligen satt Carlsson i katedern och öppnade fullmäktiges sista sammanträde för säsongen. Förväntningarna var stora! Historiska beslut skulle fattas. Det var överfullt i åhörarbänkarna. Vårt stolta värmeverk som en gång satt Enköping på kartan är till salu. Effektivt och miljövänligt och som också skulle lätta på vår grannes, Västerås, miljöskuld.
Den andra stora frågan gällde en trafikstrategi för staden. Gång- och cykeltrafiken skall prioriteras medan biltrafiken skall minska. För att nå detta förväntas beteendeförändringar av oss medborgare, företagen och kommunen. Beteendeförändringar är ett belastat uttryck! Bättre vore att tala om incitamentsåtgärder för att underlätta invånarnas önskvärda val. Det är inte ok att ge parkeringsböter till elever på Sandbroskolan. Vilka incitament behövs för att undvika cykling på trottoaren?
Parkeringshus fastän i ny språkdräkt seglade in i som ett olycksbådande moln i kommunhuset. Församlingen suckade och man nästan hörde samhällsförvaltningens samlade suck. Ännu ett problembygge – bäst att anlita en konsult och använda ”traktorparkeringen”. Sammanträdet fortsatte efter avbrott för blomsterutdelning till förtjänta lärare. Förvaltningschefen deltog också i ceremonin. Han borde också fått en blomma.
Mycket uppskattat var också luciatåget med barn från Skolsta (sic) skolan. Under uppehållet förplägades fullmäktige och åhörare med kaffe och lussebulle. Men inte alla kopplade av. Vid kaffet förhandlades det mellan opposition och majoritetspartierna. Möjligen låg en tidsvinst i detta då sammanträdestiden var begränsad till 22.00. Oro spred sig i församlingen, men ordföranden beslutade efter samråd med sereterare Maria att inte avsluta pågående ärende men väl att skjuta upp ett antal ärenden till ett kommande år.
Ett annat orosmoment på mötet var att hantera tilläggsförslag med efterföljande votering. Ledamöterna får en fråga på sin i-pad. Sedan gäller det att trycka. Grön för Ja, röd för Nej och gul för Avstår. Jag kan avslöja att rött vann. Årets sista fullmäktige som fördes i stor samförståndsanda slutade med att alla önskade varandra en fridefull jul.
Vid det laget var jag ensam åhörare och återlämnade tillhandahållet hörhjälpmedel, medveten om att dagens samstämmiga inriktningsbeslut kan komma att möta betydande stötestenar då det kommer till genomförandefas.
Oro kände jag när jag vände hemåt, men jag återfick lugnet när jag såg att vit rök från värmeverkets skorsten sändes ut över bygden.