Vart tog respekten för varandra vägen?
Skulle gå en promenad i det vackra annandagsvädret. Kommer till vår postlåda, och ser att något slitit/skruvat loss den vackra gamla hästskon jag hittat på gården. Som gjorts ren och målats med svart järnfärg. Så, du som gjort detta, hoppas du får stor glädje av den. Eller har du, hemska tanke, till och med gett bort den till någon i julklapp? Hur känns det egentligen att ta något från andra? Kan man verkligen njuta av detta? Då finns nog ingen skam i kroppen!